Carnegie Bank

Havets beskyddare

En vågad skara aktivister ger av sina egna förmögenheter och tid för att rädda våra hotade hav.

Precis som en verklig version av The Avengers eller JusticeLeague har en internationell grupp av oväntade aktivister (vissa av dem miljardärer) gått ihop för att rädda våra hotade hav, som av allt att döma förvärras i skrämmande snabb takt. Till dess att de har hittat på ett ”bättre” namn har de döpt sig själva till the Philanthropic Ocean Research Vessel Operators och de sitter inte och väntar på att regeringar ska agera. Istället har de applicerat sitt företagskunnande på att studera haven och starta konserveringsprojekt för att motverka ödeläggandet av haven som skapats av klimatförändringar, överfiske och dumpandet av plast. Wendy och Eric Schmidt, Kjell Inge Røkke, Andrew och Nicola Forrest, Victor Vescovo och Agnès Troublé är några av de som har format koalitionen som främst består av privatfinansierade institutioner, för att bidra med ett mer koordinerat synsätt på forskningen om våra hav. Deras insatser, som beskrivs på nästföljande sidor, varierar. Vescovo och The Schmidt Ocean Institute kartlägger enorma undervattensterritorier och Troublés Tara Ocean Foundation koncentrerar sig på DNA-sekvensering av plankton och bakterier i mikrobiomet. Paret Forrests Minderoo Foundation har påbörjat en incitamentskampanj för att minska produktionen av ny plast och Røkkes REV Ocean planerar att ta en mer diplomatisk roll för att föra samman världsledare och rivaliserande intressen (som till exempel kommersiella fiskerier mot marinbiologer) ombord på sin 600 fot långa forskningsyacht för att skapa ett konsensus på hur man bäst återställer havets hälsa. ”Vi är ett litet antal människor som förstår de enorma kostnaderna och är villiga att betala dem”, säger Romain Troublé, VD för Tara som säger att hans grupp har investerat ca 100 miljoner USD i forskningssyfte under de senaste tio åren. ”Det positiva är att vi har friheten att agera när vi vill utan att vänta.” Vescovo har spenderat över 50 miljoner USD av sin egen förmögenhet för att bygga sina forskningsfartyg, DSSV Pressure Drop och nersänkningsbara Limiting Factor och på att subventionera deras projekt att utforska de djupaste havsgravarna. Att punga ut med tiotals miljoner är helt enkelt biljettinträdet för denna nya art av naturvårdare. Nina Jensen, VD för REV Ocean, säger dock att det inte räcker. ”Mindre än en procent av global filantropi går till havskonservering”, säger hon. ”Det är för en del av havet som föder två miljarder människor, skapar miljontals jobb och ger oss 50 procent av syret vi andas. Kanske har vi inte kunnat få människor att bry sig så mycket om detta som de borde. Kanske är det vårt nästa steg.”

Rev Ocean

Norske industrimagnaten Kjell Inge Røkke, som har gjort sig miljarder på att utvinna resurser från havet, och havsaktivisten Nina Jensen, som har dedikerat sin karriär på att försvara det, utgör ett osannolikt par.

Miljardären Kjell Inge Røkke och naturvårdaren Nina Jensen har börjat
samarbeta med REV Ocean.

Men de har arbetat tillsammans sedan 2017 när Røkke bestämde sig för att göra något åt de hotade haven. ”Hans karriär hade allt att göra med havet och han är oroad över det han ser”, säger Jensen, tidigare VD för norska World Wide Fund for Nature. ”Han har uppskattat hur mycket tid han har kvar i sitt liv och vill använda det för att vända trenderna vi ser.” Røkke blev Norges andra rikaste person med en uppskattad förmögenhet på 5,6 miljarder USD genom att bygga en global fiskeindustri och sedan köpa majoriteten av Aker, ett norskt rederi- och djuphavsborrningskonglomerat som sedan dess har gett sig in i världen av biomarin och återvinningsbar energi. Hans mest ambitiösa filantropiska projekt är REV Ocean, en stiftelse med ett fartyg med samma namn som har designats för att vara ett isklassat forskning och utforskningsfartyg. Planerat att sjösättas under senare delen av 2022 eller tidiga 2023 kommer fartyget att ha en helikopter, undervattensfarkost som kan dyka ner till över 2 200 meter, sex laboratorier och boende för 54 forskare och 36 besättningsmän. Det har också designats som en charteryacht med utrymme för 28 gäster i 14 sviter. Målet är att få gästerna att betala för forskningsinitiativen genom charteravgifterna.

600-fotaren med samma namn är fortfarande under konstruktion.

Under sin tid på World Wide Fund arbetade Jensen tillsammans med Røkke på de första planerna för att bygga ett sofistikerat flytande laboratorium. ”Den avancerade vaccum-pumpande teknologin gör att proverna kan tas ombord levande utan att skadas”, säger Jensen och tillägger att teamet också tittar på nästa generation av ansiktsigenkänningsteknologi. ”Om vi bara letar efter vissa fiskarter till exempel så skulle det betyda att vi bara får upp den sorten och inget annat.” REV Ocean kommer också att kunna livestreama från havsbottnen var som helst ifrån i världen. Kombinationen av Jensens bakgrund som marinbiolog och Røkkes välfinansierade engagemang att återställa haven har resulterat i en ny form av aktivism. När hon erbjöds jobbet som VD för REV Ocean så var Jensen motvillig. Men Røkke envisades. ”Till slut såg jag potentialen i att arbeta tillsammans med en industrialist som redan hade lyckats med alla de mål han hade satt upp”, säger Jensen som gav med sig. ”Vi aktivister har försökt lösa dessa problem i årtionden men med begränsade resultat. Vi behöver människor med makt och tillgång till kapital som är globala beslutsfattare.” Røkkes andra initiativ är bland annat Plastic REVolution, ett försök i att göra plaståtervinningen mer lönsam och World Ocean Headquarters, som kommer att stå som ett globalt center för havspolitik och forskning. ”Vi vill inte bara finansiera X antal forskningsprojekt”, säger Jensen. ”Ett årtionde från idag så vill vi inte bara ha lösningar för plastproblemet men också sätt att minska den negativa inverkan människan har på haven. Vi kommer att driva samarbeten över flertalet intressen för att ta havet i rätt riktning.”

Tara Ocean Foundation

När Agnès Troublé, mer känd som franska modedesignern Agnès b, lanserade the Tara Ocean Foundation 2003 hade hon ingen som helst kunskap om marinforskning. Det hon däremot visste var att en av dess främsta kämpar, Sir Peter Blake, nyligen hade dött under en expedition på sin 117 fot långa forskningsseglare Seamaster.

Tara Ocean Foundations välgörare, modedesignern Agnès b.

Mannen som var bäst känd för sina vinster i America´s Cup dödades av pirater på Amazonfl oden när han mätte klimatförändringarna. Troublé, som föddes in i en familj som passionerat hade verkat för haven i generationer, köpte Seamaster tillsammans med sin son, Etienne Bourgeois. De döpte om den till Tara och grundade Frankrikes första stiftelse för att arbeta med världshaven. ”Min faster och kusin kunde mode men inget om logistiken kring att driva ett forskningsfartyg så jag blev driftsansvarig”, säger Taras VD Romain Troublé, en molekylbiolog och tidigare America´s Cup-seglare som även är Agnès brorson. Romain förstod att marinforskning då var i startgroparna och att forskare behövde pålitliga data för att tydligt tolka trenderna. ”Jag visste att det skulle krävas ett mer holistiskt tillvägagångssätt för att förstå de många sambanden som sker i vattnet.” Med mindre finansiella tillgångar än de andra havsbeskyddarna beskriver han stiftelsen som ”David och Goliat”. Precis som bibliska David har Tara lyckats med stora insatser under de senaste 18 åren med bland annat forskningsexpeditioner till Grönland, Antarktis, Arktis, Medelhavet och Stilla havet. Till skillnad mot andra forskningsfartyg utför Tara fyra år långa studier för att bättre förstå nyanserna i mikro-miljöförändringar. ”För djupare forskning är det vettigt”, säger Romain. ”Det låter oss jämföra mindre, lokala system med stora data som vi redan har.” I sitt senaste projekt med att studera havets mikrobiom, eller snarare mikroberna som utgör 70 procent av vattnets biomassa, skapas en ny värld av marinforskning. ”Den är mycket större än summan av sina delar, planktonen, virusen, bakterierna och andra mikroorganismer.

Tara Ocean Foundations forskningsfartyg.

Tillsammans är de en levande varelse”, säger Romain. ”Vi vill förstå hur denna mikrobiom fungerar som en helhet och huruvida den är känslig för plastföroreningen eller den pågående uppvärmningen av haven.” Tara har redan spenderat 10 år och nästan 100 miljoner USD på att studera virus, bakterier och plankton. Mikrobiom-projektet kommer att vara mycket större och kommer att innefatta DNA-sekvensering samt rigorösa mätningar av miljöparametrar. Under sina expeditioner samlar Tara forskare från så många som 25 laboratorier i 10 länder och har även samarbetat med NASA. Stiftelsen har också ”Special Observer-status” hos FN. På väldigt franskt manér står även Tara som värd för 10 konstnärer som är där för att måla, rita och fotografera varje expedition. ”Det är precis som de berömda utforskarna från 1600-talet som seglade över haven för att upptäcka ”nya världar,” säger Romain. ”Nu upptäcker vi nya världar under ytan.”

Victor Vescovo

2015 upptäckte Victor Vescovo, tidigare investeringsfondsförvaltare, bergsklättrare och sjöunderrättelseofficer, sitt kall i livet: djuphavsutforskning. ”Haven är förbundna med livet på jorden men 90 procent av havens bottnar är outforskade”, säger han. ”Ingen annan verkade engagera sig för att driva havdjupsteknologi eller dykning, varken regeringen eller det marina forskningssamfundet. Så jag satte igång själv.”

Victor Vescovo går ombord på Limiting Factor, som han själv styr, för ett dyk
till Challenger Deep, den lägsta punkten i havet.

Vescovos DSSV Pressure Drop, ett 224 fot långt gammalt fartyg som tillhört amerikanska fl ottan, sjösattes på nytt 2018 tillsammans med sin nya Triton-ubåt, Limiting Factor. Hans mål var att utforska de djupaste undervattenspunkterna i världen, kartlägga tidigare okända territorium och låta forskare studera nya former av marint liv på extrema djup. Forskningsfartyget designades med våta och torra laboratorier såväl som med sovplatser för 49 personer, däribland 15 forskare, tekniska specialister eller media medan Limiting Factor blev världens första tvåmannaubåt som kunde ta sig ner till de djupaste havsgravarna. Efter att ha tidigare besegrat the Seven Summits (de sju topparna) så har Vescovo tagit sig an havsutforskning av både altruistiska och personliga anledningar. ”Det vi gör liknar mer de första bemannade resorna till månen kontra att bara skicka ut robotar i rymden”, säger han. ”Det finns något speciellt i att kunna interagera med en miljö som är väldigt svåråtkomlig.” Under den 10 månader långa Five Deeps Expedition där Vescovo tog Limiting Factor till de djupaste punkterna i de fem haven blomstrade forskningen. ”Det är faktiskt ganska fridfullt därnere,” säger han om att sjunka nästan 11 000 meter ner till Pacifi c Ocean´s Challenge Deep, jordens lägsta punkt i ett område känt som Marianergraven. ”Till och med 11 kilometer ner så myllrar det med liv, däribland virus och bakterier, de mest robusta av alla livsformer.” Teamet samlade ihop ca 300 000 exemplar och identifierade kring 40 nya arter och kartlade samtidigt 730 000 kvadratkilometer undervattensterritorium. Under 2020 utforskade The Ring of Fire-expeditionen gravarna från Japan till Röda Havet.

En närmare titt på Limiting Factor, världens enda fullt
certifierade fullocean-depthfarkost

Del två påbörjades i februari när de begav sig tillbaka till Marianergraven och gjorde även sitt första dyk i Filipinergraven på vägen. Precis som de andra havsbeskyddarna så tror Vescovo på ett öppet system, så han gör sina upptäckter tillgängliga för den globala forskningen. Han säger att individuellt finansierade stiftelser spelar kritiska roller i marinforskningen och restaureringen. ”Eftersom det är 100 procent självfinansierat så visste jag att vi kunde få saker att hända relativt snabbt och effektivt”, säger han. ”Regeringar har så många föreskrifter att det tar mycket längre tid att åstadkomma något. Tempo är det operativa ordet.”

Schmidt Ocean Institute

“Det är vårt skafferi, det är vårt apotek och det är vår lekplats”, säger filantropen Wendy Schmidt om havet. Den tidigare affärskvinnan från Silicon Valley, som också råkar vara en skicklig tävlingsseglare, har alltid velat lära sig mer och mer om havet. Även om hon har drivit flera olika ideella organisationer för att tackla de större frågorna, från mänskliga rättigheter till återvinningsbar energi, så har majoriteten av hennes arbete handlat om det Stora Blå.

Wendy Schmidt ombord på forskningsfartyget Falkor tittar på
ovanliga bilder av det marina livet.

2009 grundade hon Schmidt Ocean Institute med sin man, Eric (Googles tidigare VD) för att främja oceanografisk forskning. ”Tanken för institutet var egentligen en kombination av min passion för haven och Erics önskan om att se evolutionen av landoch rymdbaserade teknologier och accelerera vår kunskap om dem”, säger hon. Institutet var en av de första organisationerna som gjorde ett sofistikerat forskningsfartyg tillgängligt för vetenskapen utan kostnad, i utbyte mot att man gjorde sina upptäckter tillgängliga för alla. ”Paret Schmidt insåg att ett av de hinder som fanns för att lära oss mer om våra hav var den höga kostnaden att ta sig ut till havs”, säger Jyotika Virmani, känd oceanograf och chefsansvarig för institutet. Under det senaste årtiondet har den 272 fot långa R/V Falkor utfört 75 expeditioner och dess ROV (remotely operated vehicle) SuBastian har gjort mer än 400 dyk på fyra år. Resultatet är att över 2,5 miljoner kilometer har kartlagts och en myriad av otroliga upptäckter har gjorts. Ta till exempel ett nytt korallrev som är högre än Empire State Building eller en 45-meter lång sifonofor som nu är känd som den längsta havsvarelsen som finns.

En nyligen upptäckt 45 meter lång sifonofor som tros vara
världens längsta havsvarelse.

Falkor är också det enda forskningsfartyget som har fortsatt sitt forskande under pandemin. Samtidigt investerar Schmidt i lovande teknologier designade för att förbättra havens hälsa genom ideella Schmidt Marine Technology Partners, som till exempel Saildrone, ett företag som designar vind- och soldrivna drönare för att samla in havsdata utan föroreningar.

Schmidt Ocean Institutes undervattensrobot, SuBastian,
som samlar in prover i Australiens Coral Sea.

”Du måste verkligen ha möjlighet att leda”, säger Schmidt. ”Du kan placera din investering i ett ”proof of concept”, ett nytt sätt att demonstrera hur vi ska göra i framtiden.” Omvänt säger hon att regeringar inte har råd att ta den sortens risk och industrin är alltjämt upptagen med sina ROI:s (return on investments). För Schmidt är en mer omfattande syn på världen under ytan livsnödvändig för mänskligheten. ”Vi vet mer om baksidan på månen än vi vet om haven”, säger hon. ”Jag tror inte du kan tackla några av miljöfrågorna på land utan att förstå vad det är som händer i haven.” Virmani tillägger att utan denna fundamentala kunskap så ”är det som att vi bor i ett trevåningshus utan att veta vad som finns på gatuplanet.”

Minderoo

Andrew Forrest har fascinerats av havet sedan han var en ung pojke, så fascinerad att han för fem år sedan, efter att ha byggt en multimiljardförmögenhet, gick tillbaka till skolbänken för att lära sig mer. Australiens andra rikaste person återinskrev sig på sin gamla skola, the University of Western Australia, för att ta en doktorsexamen i marinekologi.

Andrew och Nicola Forrest. Minderoo Foundations Pangea Ocean Explorer.

Affärsmannen och filantropen, som kan tacka gruvdriften för mycket av sin förmögenhet, trodde inte att det skulle bli en enkel match men han var inte riktigt beredd på hur mycket arbete det faktiskt skulle bli. ”Det fanns ingen balans när det gällde arbete och privatliv under den fyra år långa perioden”, berättar han för Robb Report. Han fick sin doktorstitel 2019. Men även om hans studier må ha varit tuffa så upplyste de även honom om det komplexa i havets problem. Under ledning av professor Jessica Meeuwig, chefansvarig för universitetets Marine Futures Lab, fokuserade Forrest på den pelagiska zonen utanför kusten (det öppna vattnet i havet som sträcker sig mellan havsytan och havsbottnen och inte ligger tillräckligt nära kusten, ytan eller havsbottnen). ”Det är där den största skadan har gjorts”, säger han. Det var också då han verkligen började förstå vilken otrolig skada föroreningarna, överfiskandet och klimatförändringarna börjar åsamka det marina livet. 2001, innan han återvände till skolbänken, så startade Forrest och hans fru Nicola The Minderoo Foundation för att leta efter progressiva lösningar för de största problemen som Australien och planeten står inför. Hans studier har hjälpt till att guida deras Flourising Oceans Conservation Initiative, däribland två av deras största program. Den första är Sea the Future som har som mål att minska havsföroreningarna genom att pressa regeringar till att tvinga företag att minska användandet av nytillverkad plast och istället använda återvunnen plast eller istället betala ”tillverkaransvarsavgifter”.

Tyvärr har urholkningen av den fossila bränslemarknaden, som skett på grund av covid-19, försvårat saker genom att istället sänka priset på nytillverkad plast men stiftelsen fortsätter att kämpa för användandet av återvunnen plast. Det andra projektet är OceanOmics som samlar in och analyserar miljö-DNA (eDNA) i vattnen från haven för att få en noggrannare mätning av det marina livet och utveckla bättre skydd. Även om Forrest är säker på att människor nu börjar förstå hur allvarlig situationen faktiskt är så tror han att om vi misslyckas med att agera direkt så kommer det att visa sig vara katastrofalt. Det är hans förhoppning att hans familjs stiftelse, som är en av Australiens största välgörenheter och har över 1,5 miljard USD tillägnade dess olika initiativ, kan spela en roll i att vända tidvattnet. ”Våra hav är sjuka”, säger Forrest. ”Jag tror att vi har mindre än fem år att rädda våra hav från den fruktansvärda förstörelse som kommer av plastföroreningarna. Detta årtionde är årtiondet som jag tror kommer att gå till historieböckerna.”

Av Michael Verdon, Rachel Cormack och Bryan Hood