Ett stort steg inom urverksteknik och en bekräftelse på exemplarisk tillverkningsförmåga.
Rolex Land-Dweller är en helt ny modell som visar på varumärkets expertis. Klockan har inspiration från vintagemodeller men innehåller Dynapulse Escapement – en patenterad och industriellt optimerad rörelsemekanism med dubbla silikonhjul. Kalibern 7135 är märkets första mekaniska högfrekventa urverk och boetten påminner om Oysterquartz-modeller från 1970-talet men är 20 % tunnare än en Datejust. För de som samlar vintage-Rolex är boett och det integrerade armbandet bekant. En formgivning som ofta kallas ”Oysterquartz”-designen och som kom med den mekaniska Datejust ref. 1530 redan 1975 – för exakt 50 år sedan.
Det femradiga bandet, Flat Jubilee, är uppdaterat och försett med ett kronlås – Rolex uttryck för ”dolt” spänne. Boetterna som gäller är: stål med räfflad ring i vitt guld, Everose-guld med eller utan baguetteslipade diamanter på ringen, och platina med eller utan diamanter. Urtavlan har ett så kallat honeycomb-motiv (efter honungsbiets vaxkaka) och applicerade kardinalsiffror i stil med Explorer-kollektionen samt cyklop på glaset för datumvisning. Storlekarna som står till buds är 36 mm och 40 mm.
Gångsystemet Dynapulse är mycket mer hållbart, industriellt skalbart och mindre i storlek än man kan förvänta sig. Den nya kalibern 7135 är ett mekaniskt underverk. Kaliber 7140, som lanserades 2023 i Perpetual 1908, är bland de mest exakta verken från Rolex men detta nya Land-Dweller, som är Rolex första mekaniska högfrekvenskaliber någonsin, ligger på 5 Hz (36 000 vph) och är strået vassare.
Rolex arbetar med tre kärnvärden: precision, vattentäthet och automatik. Precision har alltid varit nummer ett och det var en Rolex som var det första armbandsuret som fick (1910) ett kronometercertifikat. Med omfattande användning av kiselkomponenter och ett specifikt öga för industriell tillämpning, är det fullt möjligt att Rolex nu har startat en ny era av klocktillverkning. Rent estetiskt är nog Land-Dweller ett alternativ till Datejust för den som vill ha en lite annorlunda form på handleden, kanske även beroende på att den är betydligt tunnare än Datejust.
Det har nog inte tidigare hänt att tillblivelsen av en ny modell använt så många experter. Tre av dem berättar om Land-Dweller utifrån deras specialistperspektiv:
Frank Vernay, urverkschef på Rolex:
– Grunden till denna gångmekanism startade för cirka tio år sedan. Det har tagit tid för projektet att mogna och för oss att komma dit vi är idag med en lösning omfattas av sju patentansökningar. Att öka frekvensen från 4 Hz till 5 Hz är ett stort steg för Rolex i precisionens historia. Ju högre en rörelses frekvens är, desto snabbare går förbrukningen av energin från det automatiska systemet åt. Energiförbrukning behövde optimeras här.
Vilka är de praktiska fördelarna?
– En högre frekvens ger högre stabilitet till klockans under alla omständigheter. Robustheten och tillförlitligheten förbättras, oavsett vilken aktivitet bäraren ägnar sig åt.
Davide Airoldi, designchef på Rolex:
Vad var den estetiska utmaningen?
– Uppdraget lät som följer: ”En modell inspirerad av vårt estetiska arv men som också blickar mot framtiden.” Att hitta en balans mellan dessa två världar var verkligen vår största utmaning. Vi kom med kreativa nya koder utan att tappa vårt DNA och integrerade tekniska innovationer från forsknings- och utvecklingsdivisionen på ett så raffinerat och elegant sätt som möjligt.
Varför valde du både polerad och satinfinish?
– Designen måste visa på det estetiska mellan de två distinkta delarna av armband och boett. Former och ytbehandlingar måste vara i perfekt harmoni. Valet av både satin och polerade ytor är en estetisk kod som finns på flera klassiska modeller.
Vad är de praktiska fördelarna för bäraren med ett integrerat armband?
– Det innebär att det bredare armbandet får en större kontaktyta med handleden. Klockan sitter säkrare och är bättre placerad. Allt handlade om att göra denna modell till en idealisk klocka för alla tillfällen.
Mathieu Vorontchouk, chef för urtavlor på Rolex:
Vad var utmaningen med att lasergravera urtavlan?
– Att skapa bikakemotivet. Kontrasten mellan toppen av sexkantingarna, som är matta eller solbehandlade, och spåren som skiljer dem åt. De är därför dekorerade med ett laseretsat motiv som gör att de får ett subtilt skimmer.
Varför och hur modifierades det självlysande materialet för timmarkörerna?
– Vi använde vi en ny variant av självlysande material som kan bearbetas. Det gjorde att vi kunde förlänga materialet till markörernas hela längd.
Vilka problem stötte ni på när det gäller konstruktionen av urtavlan?
– Att lägga till en krans på topplattan. Vi var tvungna att använda en specifik geometri för detta element runt kanten av urtavlan så att den sitter säkert på plats även när den utsätts för stötar.
Text: Britta Rossander
Mer inom klockor kan du läsa här
