Nyligen såldes det magnifika kejserligt vinterägget från Fabergé, designat av Alma Theresia Pihl, på Christie’s i London. Priset blev hisnande 285 miljoner kronor
Ägget beställdes ursprungligen av Kejsar Nikolaj II som påskpresent till hans mor, änkekejsarinnan Maria Feodorovna, år 1913, året för Romanovdynastins 300-årsjubileum. Det är bland de mest påkostade av Fabergés kejserliga skapelser och anses vara ett av de mest originella och konstnärligt uppfinningsrika påskäggen som skapades för den kejserliga familjen.
Almas namn kan låta bekant för er som tittar på svenska Antikrundan. För ett par år sedan fick smyckeexperten Carolina Tüür värdera ett hänge tillverkat av Fabergé 1915 som getts som gåva för arbete inom Röda Korset i Moskva. Detta hänge var designmässigt i samma stil som det berömda Vinterägget och såldes senare på auktion i England för flera miljoner.
Lite historia
Alma Pihl (1888–1976) en av Fabergés skickligaste designers föddes i Moskva som dotter till Knut Oscar Pihl, chef för Fabergé-verkstaden i Moskva och barnbarn till August Holmström, Fabergés ledande juvelerare. Alma studerade teckning för Eugen Jakobson, en av konstnärerna på Fabergés ateljé som gav henne lektioner i mönsterritning och Almas uppgift var till en början att dokumentera föremålen som tillverkades i ateljén. Detaljerade ritningar av föremålen i naturlig storlek med lista över ädelstenar och övriga material som använts samt kostnaden. Alma var en lysande stjärna, till stor del självlärd och exceptionellt begåvad. Hon kom från en familj av finska juvelerare som alla arbetade för Fabergé och 1908, vid tjugo års ålder, insåg hennes farbror Almas talang och beställde några skisser till butikens lager vilket blev början på hennes karriär. Almas mest berömda mönster – Snöflinga och Mosaik – blev två av de mest anmärkningsvärda kejserliga påskäggen: Vinterägget från 1913, och Mosaikägget från 1914 som ingår i The Royal Collection i England.
Under sin korta karriär, fram till ryska revolutionen (1917), hann det kreativa geniet designa upp till tvåtusen juvelarbeten. Tsarens påskägg dekorerade med ädelstenar i mängd fick världsberömmelse och berömdaste av dem alla är Vinterägget. Idén till designen kom under en kall vinterdag när Alma studerade rimfrostens iskristaller som bildats på fönstret i ateljén. Designen blev som en trädgård av frysta blommor i bergkristall, platina och rosenslipade diamanter.
Margo Oganesian, chef för Christie’s avdelning för Fabergé sa före auktionen: ”Det är ett privilegium för Christie’s att för tredje gången få förtroendet att sälja det spektakulära ‘Vinterägget’ av Fabergé. Eftersom det bara finns sex andra kejserliga påskägg kvar i privata samlingar är det en extraordinär chans för samlare att förvärva det som utan tvekan är ett av Fabergés finaste skapelser, både tekniskt och konstnärligt.”
Fria händer i skapandet
Fabergé är synonymt med serien av kejserliga påskägg, som tillverkades 1885 och 1916. De fick total frihet i design och utförande och de flesta kejserliga påskägg tog nästan ett år att tillverka. Arbetet började strax efter påsk och var knappt klart vid påskveckan året därpå. Femtio av dessa utsökta ägg färdigställdes: tio skapades för kejsar Alexander III:s 1885–1894, från1895 fortsatte Nikolaj II traditionen. Ur den kejserliga serien finns fortfarande fyrtiotre ägg, de flesta på museer runt om i världen och sju (inklusive Vinterägget) är i privat ägo.
Materialen
Ägget är snidat i bergkristall, graverat på insidan med frostdesign, på utsidan sitter rosenslipade diamanter infattade i platina som snöflingor och på sidan sitter en en cabochonslipad månsten daterad 1913. Ägget står på en en stor bergkristall som ser ut som smältande is med rosenslipade diamantinfattade brickor av platina som stöttar ägget som kan öppnas så “överraskningen” syns – en korg i platina med handtag och spaljé, infattad med rosenslipade diamanter, snidade vitsippor i kvarts, blommor med stjälkar och ståndare i guldtråd och i mitten en infattad granat samt blad som kommer ur en bädd av guldmossa. Korgens bas är graverad “FABERGÉ 1913” och ägget kostade när det beställdes 24 600 rubel vilket var mycket vid den tiden.
Äggets resa från den Kejserliga familjen
Vinterägget är bland de bäst dokumenterade av dem och efter revolutionen 1917 placerades de i Kremls vapenförråd i Moskva tillsammans med andra värdefulla ägodelar som tillhört den kejserliga familjen. På 1920-talet började regeringen sälja konstskatter från Eremitaget och andra nationella samlingar, inklusive Romanovs personliga tillhörigheter. I desperat behov av pengar sålde regimen många kejserliga påskägg till samlare och återförsäljare i Europa och USA, ofta för bara en bråkdel av deras värde. Vinterägget köptes av juveleraren Wartski i London i slutet av 1920-talet för 450 pund. De sålde det 1934 till Napier Sturt, 3:e baron Alington, en brittisk samlare, för 1 500 pund och det hamnade senare i den brittiska konstsamlares Sir Bernard Ecksteins samling. Han sålde det på auktion 1949 där det köptes av Mr. Arthur Bryan Ledbrook för 1 700 pund. När Ledbrooks dog 1975 försvann ägget men 1994 återupptäcktes det och såldes på Christie’s i Genève, vilket var världsrekord för ett verk av Fabergé på 7 263 500 schweiziska franc. Åtta år senare, den 19 april 2002, auktionerades ägget återigen ut på Christie’s, denna gång i New York, där det återigen satte världsrekord på 9 579 500 dollar. Denna snöiga vinter såldes det vidare till en samlare i rummet för £22 895 000 50 (285 000 000 sek) inklusive avgifter.
Efter revolutionen
Alma och hennes man tvingades flytta till Kuusankoskis i Finland (ca 14 mil nordöst om Helsingfors) på grund av ryska revolutionen. Eftersom det inte var populärt i Finland att på den tiden vara en känd person som levt i Ryssland med kejserliga familjen som kunder var de tvingade att leva diskret. Bara inom hemmets fyra väggar kunde de slappna av inför vad som skulle hända om det kom ut att Anna varit extremt framgångsrik i sitt arbete för Fabergé som levererade till Tsarfamiljen. Alma var fram till sin pensionering lärare i välskrivning och teckning i Kuusankoskis svenskspråkiga skola och ingen av hennes elever eller någon i hennes närhet kände till att hon var en av världens bästa juveldesigners.
Text: Britta Rossander
Foto: Christie’s London
