Årets jury hade en tuff uppgift – att jämföra ultralyxiga el-SUV:ar med bensinslukande Grand Tourers på såväl gata som bana. Så vilken bil skulle ta hem segern i Car of the Year?
Fartens tjusning slutar aldrig att fascinera
En logisk hjärna vill ha ordning och reda. Inom den biologiska vetenskapen skiljer man på olika arter och raser. Även inom medicinen använder läkare olika standardiserade koder för om patienten till exempel har blivit biten av en krokodil eller en alligator. Man skulle bara kunna önska att det vore lika enkelt i bilvärlden. Idag är gränserna suddigare än någonsin – varje enskild modell kan vara, och göra, så många olika saker. När Robb Report drog igång Car of the Year för 21 år sedan hade vi klasser som Sportbil, Cabriolet, Grand Tourer och Sedan som tydliga markörer för bilarnas användningsområden och kompetenser. På den tiden var det otänkbart att en SUV skulle vara sportigare än en renodlad sportbil och samtidigt minst lika komfortabel som en fyrdörrars lyxsedan. Men 2019 hade spelplanen förändrats totalt, och Lamborghinis Urus SUV röstades fram som årets Car of the Year efter att ha charmat jurymedlemmarna genom att leva upp till alla tänkbara förväntningar.
Sedan dess har SUV-tolkningar som Aston Martins DBX707 och Ferraris Purosangue ställt våra fördomar på ända och gjort det omöjligt att dela upp bilar i de tidigare konventionella klasserna. Var och en av årets Car of the Year-utmanare 2024 (som har testats grundligt i både Kalifornien och Florida) är samtidigt högpresterande sportbilar och komfortabla lyxbilar, om än till olika stora delar av dessa totala motsatser som tidigare aldrig kunde kombineras i en och samma bil. McLarens Artura, den snabbaste bilen i testet med en accelerationstid från 0 till 100 på endast tre sekunder blankt, har fått offra invändigt utrymme men kompromissar däremot inte med bekvämligheten. Rolls-Royces Cullinan med en acceleration på 5,1 sekunder är bara marginellt långsammare samtidigt som den låter passagerarna njuta av en verkligt spektakulär interiör. Den förstnämnda är totalt kompetent på racerbanan, den sistnämnda är en perfekt milslukare för långfärder, ändå fungerar båda två utmärkt som bruksbilar till vardags. Inte heller prislappen är någon garanti för höga betyg i vårt test. Cirka fem miljoner kronor skiljer i pris mellan Alfa Romeo Giulia QV och Rolls- Royce Spectre, ändå var det sju av våra 123 jurymedlemmar som gav Alfan toppbetyg, bara två färre än den överdådiga eldrivna Rollsen.
För att nämna en annan trend – helelektriska och hybridelektriska drivlinor fortsätter att konkurrera ut sina förbränningsmotoriserade medtävlare. El-revolutionen är över oss, vad man än anser om den saken (och många av våra jurymedlemmar visade sig vara högljudda el-motståndare). I årets tävling var två av bilarna helt eldrivna; Mercedes-AMG EQE SUV och Rolls-Royce Spectre, vilket var de första renodlade elbilarna från båda tillverkarna. BMW XM och McLaren Artura är båda två plug-in-hybrider. Enligt Robb Reports redaktörer lyckas Arturan bäst med att kombinera det bästa av de två världarna, fossilfritt kontra förbränning. Det brittiska märket har använt hybrid-arkitektur med ett ovanligt lyckat resultat, med en elmotor som ger extra knuff till McLarens helt nya V6-motor. Den överlägsna drivlinan är bara en av anledningarna till varför tidningens redaktörer utsåg Artura till sin egen vinnare av Car of the Year.
Men det är ingen anledning att förminska den bil som blev totalvinnare när hela juryn hade fått avlägga sina röster. Aston Martins DB12 bevisar att ett klassiskt recept – en galet vacker Grand Tourer med sportbilsprestanda och ultralyxig inredning – är svårt att slå. Även Bentleys Flying Spur Speed fick många beundrare, även om de flesta sörjde att Bentleys magnifika 12-cylindriga motor snart kommer att vara ett minne blott när företaget går in i en hybridelektrisk framtid. Den mäktiga Flying Spur är lika mycket sport- sedan som chaufförskörd limousine och imponerade på racerbanan med pålitliga vägegenskaper och halsbrytande effekt. Gemensamt för alla bilarna är att de bokstavligen förvandlar omgivningen till en suddig kuliss av fart. En upplevelse som aldrig slutar att fascinera, oavsett antal dörrar eller teknologi under huven.
BMW XM
I de tidigare årgångarna av vår tävling fick varken plug-in-hybrider eller SUV:ar vara med i Car of the Year, eftersom ingen av kategorierna hade bilmodeller som vi ansåg värda att delta. Men det var innan giganter som Ferrari och Porsche adderade elmotorer och Lamborghini satte ribban. Idag ligger hybridtekniken bakom några av världens mest hett eftertraktade supersportbilar, och SUV-vågen är starkare än någonsin. Alltså förtjänar BMW XM plug-in hybrid SUV en självklar plats i vårt startfält. XM är den första plug- in-hybriden som har utvecklats av BMW:s M-division som har satsat på en V8 i kombination med en elmotor, omisskännlig på det överraskande aggressiva avgasljudet. Ginger Mollo kommenterade att bilen är ”ett välkommet tillskott i BMW:s modellutbud”, och tillade att ”den har massor av potential att bli klassledande i hybridkategorin, men har svagheter när det gäller acceleration och vägegenskaper”. Gregory De Giorgis kommenterade den 2 764 kilo tunga SUV:en med orden: ”Mina förväntningar var väldigt höga, och den här bilen var precis som jag hade hoppats”, och tillade att ”den uppförde sig som en betydligt mindre och lättare bil”.
Många hade negativa åsikter om den utvändiga formgivningen, som Kirk Meighan kallade ”ett mischmasch av vinklar och former som inte passar ihop”. Mark Newman höll med: ”Jag älskar BMW, men här har de gått vilse med designen.” Jon Robinson och Michael Sisk höll inte alls med, och kallade SUV:en ”vacker och formskön”. Som många moderna BMW väckte XM motstridiga känslor, vilket bevisades av Brent Martinis åsikt att den var ”dagens besvikelse” samtidigt som Jason Tamaroff tyckte att ”dess prestanda var helt otroliga”. Baljeet Sangha bjöd på den finaste komplimangen: ”En utmärkt vardagsbil som kan klara vilka utmaningar som helst.”
BMW XM
Motor: 4,4 liters dubbelturbo-V8 plug-in-hybrid
Effekt: 644 hkr vid 5 400 till 7 200 v/m
Acceleration 0-100: 4,1 sekunder
Toppfart: 270 km/h
Mercedes-AMG – EQE SUV
Mercedes-AMG EQE SUV var den mest futuristiska skapelsen i 2024 Car of the Year, men samtidigt den kanske mest diskreta. De första intrycken framstod inte som så imponerande men i slutänden fick bilen ett oväntat stort antal röster. Precis som BMW anlitade sin M-division för XM-modellen tog Mercedes hjälp av sitt AMG- team för att ge den här 617 hästars familjefraktaren tillräckligt med klös för att imponera på racerbanan – i vårt fall både Sonoma Raceway och Concours Club. Ingen dålig prestation för en 2 616 kilo tung bruksbil, och det var många som var imponerade. ”Jag ville verkligen tycka illa om den här bilen”, kommenterade Neil Johnson. ”Men interiören var enormt läcker, och både fartresurserna och vägegenskaperna imponerade.” Everett Robert frågade med glimten i ögat: ”Går den på el eller raketbränsle?” Men det betyder inte att alla blev lika förtjusta i EQE. Ann Burris avfärdade den som ”trevlig men ospännande”, men det var inte så många som höll med henne. Michael Sisk kallade den en ”Tesla-dödare” och Michael Lombardo ansåg att ”prestandan var så fantastisk att man glömmer att man kör en SUV”.
De som gillade analoga instrument var självklart negativa till den gigantiska 56 tums Hyperscreen- skärmen, som James Diggs däremot kallade ”underbar”, och det kommer att bli intressant att se hur väl den kommer att åldras. Men ingen kan förneka att EQE bjuder på den allra senaste avant-garde-tekniken. ”Vilken fantastisk interiör”, kommenterade Lee Carpenter, medan däremot Morgan Saliny klagade på att ”den förvirrande mängden skärmar och elektronik i den här bilen blir en verklig distraktion”. Men det hade Jacob Januszewski inga problem med, och kommenterade att SUV:ens ”perfekta balans mellan klimatneutral effekt och invändig extravagans erbjuder en körupplevelse som inte bara är tillfredsställande, utan även överraskar när man minst anar det”.
Mercedes-AMG EQE SUV
Motor: Dubbla elmotorer
Effekt: 617 hkr (totalt)
Range: 378 km
Acceleration 0-100: 3,4 sekunder
Toppfart: Begränsad till 240 km/h
Rolls-Royce Spectre
Enligt Robb Reports team av redaktörer är den 584 hästkrafter starka Rolls-Royce Spectre århundradets ultimata lyxbil hittills, och en total nytolkning av vad ett av världens mest kända bilmärken representerar, utan att ändra dess grundkaraktär. Enligt motorredaktör Viju Mathew är den första serieproducerade elbilen som pryds av Spirit of Ecstasy på huven ”en bil som visar upp alla de styrkor som den 120-åriga tillverkaren är känd för – den glider fram som ingen annan bil men nu med en mjukare kraftöverföring och tystare kupé än någonsin”. Även om den har en rejält tilltagen grill (inspirerad av 2008 års 2008 Phantom Coupé) är Spectre den mest aerodynamiska modell Rolls någonsin har byggt, mycket tack vare dess slimmade fastback-profil. Interiören liknar ingen annan tack vare det helt nya konceptet Starlight Doors, beströdda med 4 796 ”stjärnor” som accentuerar den bokstavligen himmelska invändiga miljön.
”Det perfekta överflödet av lyx, elegans och kraft.”
Helheten blev en uppenbarelse för Arthur Ward IV som erkände: ”Jag är allmänt misstänksam mot eldrivna fordon, men den här bilen charmade mig totalt.” Jennings Pierce berömde Spectres ”imponerande acceleration och körbarhet” och tillade att modellen har ”för många lyxiga detaljer för att räkna upp dem allihop”. Ian Tacquard kommenterade: ”Den bästa eldrivna bil jag någonsin har kört.” Men på bana är en 2 975 kilo tung limousine inte fullt lika imponerande. Taylor Merritt sade: ”Att köra slalom med Rollsen var som att försöka kasta omkring en blyklump i ett snöre.” Kenneth Spiegel tyckte att den frånkopplingsbara regenerativa bromskraftåtervinningen gjorde inbromsningarna för ryckiga, och Rodrigo Aguilar gillade inte växelväljarspaken, ”den känns som ett reglage till vindrutetorkare”. Ändå höll de flesta av jurymedlemmarna med Edward Smith, som kallade bilen ”den perfekta stormen av lyx, elegans och effekt”. Wendy Martini summerade sina intryck ännu mer rakt på sak med orden: ”Perfektion, perfektion och åter perfektion.”
Rolls-Royce Spectre
Motor: Dubbla elmotorer
Effekt: 584 hkr
Räckvidd: 428 km
Acceleration 0-100: 4,4 sekunder
Toppfart: 250 km/h
Alfa Romeo Giulia QV
QV är något av en ulv i fårakläder med sin hetsiga 2,9 liters dubbelturbo- V6:a, den effektstarkaste någonsin i en serieproducerad Alfa, kamouflerad som en relativt civiliserad italiensk lyxsedan. Quadrifoglio-symbolen (italienska för ”fyrklöver”) på framskärmarna, reserverad för märkets sportigaste modeller, särskiljer QV från de fem andra Giulia- modellerna. Kvicka vägegenskaper, bakhjulsdrift och nästan perfekt 50/50-viktfördelning gör den här bilen ”kul, kul, kul” enligt Benjamin Mitchell, som tillade att ”detta är själva definitionen av hur en kompakt sport- sedan borde vara.”
Det var många av våra jurymedlemmar som höll med och sju av dem utsåg QV till deras Car of the Year, vilket säger en hel del med tanke på att det var den minst dyra bilen i årets startfält. ”Väldigt prisvärd, inget snack om den saken” tyckte Lee Oleinick. Jeffrey Morgan höll med och sade: ”För det priset är Alfan den bästa bilen på racerbanan idag.” Baljeet Sangha uppskattade QV:s dubbelnatur och kallade den ”kompetent och civiliserad på ytan, men med ett vilddjurs hjärta innerst inne”. Ricardo A. Sagrera berömde dess ”välavvägda fjädring, härliga motor, jämna vridmomentkurva och fina egenskaper på banan. Den bästa vardagsbilen som gör pendlingen till jobbet till ett rent nöje!” Gerritt Huizenga uttryckte vad många av oss kände när han kallade Giulian ”känslan av en M-modell i en läcker italiensk kaross”, med hänsyftning till de klassledande BMW M Motorsports-bilarna. Det är svårt att föreställa sig mer smickrande beröm.
Alfa Romeo Giulia QV
Motor: 2,9 liters dubbelturbo-V6
Effekt: 505 hkr vid 6 500 v/m
Acceleration 0-100: 3,8 sek
Toppfart: 307 km/h
Maserati GranTurismo PrimaSerie
75th Anniversary Launch Edition
Det sista modellåret för GranTurismo var 2019, men nu är den tillbaka som jubileumsversion med uppdaterad motor och interiör. Det betyder att den lätt igenkännliga karossen, designad av Pininfarina 2007, fortfarande är en av de mest klassiska formerna i bilvärlden. Nya PrimaSerie byggs i limiterad serie och finns i två olika färgkombinationer – ljusgrå med blå detaljer eller svart med inslag av grönt och vinrött. Endast 75 exemplar kommer att tillverkas. Michael Steinger uppskattade den ”klassiskt italienska formgivningen” och gjorde tummen upp för de helt nya förbättringarna, inklusive en V6-motor med högre prestandasiffror än den gamla V8:an. Bilen har även fyrhjulsdrift för första gången i modellens historia.
Raymond Gutowski, som har ägt ett par Maseratis, var entusiastisk: ”Så här ska en relansering av en bilmodell se ut! Den perfekta tolkningen av en racerbil som kan köras till vardags. Jag är förälskad!” Eric Frehsée kommenterade att ”Maserati har kommit med en hel del misslyckade modeller de senaste tio åren, men det här är den bästa bil de har skapat på länge. Den skötte sig perfekt på racerbanan, men kan lika gärna användas som en utmärkt bruksbil och har perfekt detaljarbete och finish. Jag uppskattade verkligen den här bilen och skulle gärna spendera mer tid med den.”
”Detta var min favorit av alla bilarna”, sade Mike Mollo. ”Jag gillar verkligen designen och attityden. En väldigt, väldigt kul bil att köra.” Najeeb Thomas kommenterade formgivningen med orden: ”Den påminner om en handsydd italiensk kostym med perfekt passform.”
Maserati GranTurismo PrimaSerie
75th Anniversary Launch Edition
Motor: 3,0 liters dubbelturbo-V6
Effekt: 542 hkr vid 6 500 v/m
Acceleration 0-100: 3,3 sek
Toppfart: 320 km/h
Mercedes-Maybach S680 4MATIC
Tyskarna vet fortfarande hur man bjuder på fest i baksätet. Maybach- modellerna är baserade på Mercedes- Benz S-klass, men den här ultimata versionen har en V12-motor med 125 fler hästar än V8-motoriserade Maybach S580. Ändå koncentrerade sig våra testpiloter på upplevelsen att bli skjutsad i baksätet.
Demian Kirschner hävdade att det kändes som att ”bli skjutsad i en soffa” och det får vi väl tolka som något positivt. Även Stephen Miles berömde den tyska limousinens ”otroliga komfort” men tillade att Maybach är ”bilar skapade för trafiken, inte för tävlingsbanan”. Mark Newman sade att ”detta är en fantastisk limo som får mig att vilja anställa en chaufför och återgå till yrkeslivet”.
Vare sig man sitter bakom ratten eller bakom chauffören så är stillheten total. Maybach-bilens kupé hör till de tystaste vi någonsin har provkört, vare sig med förbränningsmotor eller elmotor. Vårt testexemplar var utrustat med så kallat Executive Rear Seat Package samt ett kylfack i baksätet med plats för till exempel en flaska bubbel. Och för att komplettera champagne-temat: 21 tums fälgar med ekrar i form av champagneglas, garanterat inspirerade av de sterling silver-champagneglas från tyska Robbe & Berking som kan fås som extra option för cirka 30 000 kronor.
Mercedes- Maybach S680 4MATIC
Motor: 6,0 liters dubbelturbo-V12
Effekt: 621 hkr vid 5 250 till 5 500 v/m
Acceleration 0-100: 4,5 sek
Toppfart: Begränsad till 210 km/h
Rolls-Royce Cullinan
Cullinan har fått sitt namn efter den största diamant som någonsin hittats, och våra testpiloter tyckte att den levde upp till den liknelsen. Anthony Lopez kommenterade att bilen är ”förmodligen den bästa SUV som går att köpa för pengar”. Aaron Frye kallade detaljarbetet och finishen ”ojämförlig” och tyckte att körupplevelsen var ”som att sväva fram på ett moln”. Tillverkaren jämför Cullinans vägegenskaper med en flygande matta och hävdar att den går lika mjukt och behagligt som den majestätiska Rolls- Royce Phantom. Man får en känsla att fabriken har skapat världens dyraste och lyxigaste SUV inte bara för att de har möjligheten, utan för att deras kunder kräver det.
Arthur Ward IV beskrev Cullinan som ”ett rullande kassaskåp”, berömde bromsarna som fungerar utmärkt även för en aggressivt sportig körstil, och tillade att ”interiören gör att man vill stanna kvar i bilen i flera dagar”. Bakhjulsstyrningen förkortar axelavståndet effektivt för snäva kurvor och förbättrar vägegenskaperna rent generellt. Taylor Merritt lade märke till att trots Cullinans kolossala storlek och vikt hade bilen ”överraskande fina vägegenskaper – bra acceleration och kvick respons i slalom- och undanmanövermomenten”. Neil Johnson öste beröm över bilen med orden: ”Inredningen är helt oklanderlig, och prestandan i denna lyx-SUV är bäst i sin klass.”
”Off Road”-knappen på mittkonsollen höjer luftfjädringen och markfrigången så att bilen kan vada genom 55 centimeter djupt vatten. Det är en utmaning som vi gissar att få exemplar av Cullinan någonsin kommer att möta, men samtidigt ett bevis på att den här Rollsen är förvånande mångsidig. Michael Steinger sammanfattade sina intryck med kommentaren: ”Rolls-Royce- perfektion, som alltid!”
Rolls-Royce Cullinan
Motor: 6,75 liters dubbelturbo-V12
Effekt: 563 hkr vid 5 250 till 5 500 v/m
Acceleration 0-100: 5,1 sek
Toppfart: Begränsad till 250 km/h
No. 3
Bentley Flying Spur Speed
Mer än någon annan klassisk biltillverkare har 105-åriga Bentley inte bara lyckats vara fortsatt relevant, utan ständigt lyckats hitta spännande sätt att kombinera traditionell hantverksskicklighet med modern körglädje. Det är anledningen till varför versioner av Bentleys tvådörrars Continental har utsetts till Robb Report Car of the Year sedan 2022. Den här gången representerades märket av den majestätiska Flying Spur, en av de sista sedanerna med W12-motor eftersom tillverkningen av den åtråvärda motorn upphör i april. Det passande tillnamnet Speed betyder att detta är den effektstarkaste varianten av W12:an, samt att vissa utvändiga detaljer är tillverkade i racermässig kolfiber. Flying Spur var nära att ge Bentley dess tredje Car of the Year-seger i rad; bilen kom tvåa i juryns poängräkning men något lägre på redaktörsteamets lista.
”Den W12-motoriserade Bentley Flying Spur är den sportigaste ultra-lyx-sedanen på den här planeten”, kommenterade Robb Reports motorredaktör Robert Ross. ”Hade det varit en ny modell i stället för en utgående, så hade den varit mitt val för segerplatsen. Som det är nu så är bilen som en gammal butelj bordeaux av ädel årgång som aldrig mer kommer att tillverkas.” H. Wayne Huizenga Jr. berömde bilen i annorlunda ordalag när han kallade den ”världens snabbaste lyxhotell”. För Chad Susman var körupplevelsen en övning i återhållsamhet: ”När man väl har börjat trampa ner gaspedalen vill man aldrig sluta”. Jeffrey Morgan imponerades av hur bilen ”kombinerar extrem komfort, motorstyrka, vägegenskaper och skönhet med en slags naturlig självklarhet”. Visst, det fanns en och annan som inte höll med, som William Greig som avfärdade bilen med ett enda ord: ”Ospännande!” Men anledningen att Bentleyn tog sig till prispallen var nog ändå att det var så många jurymedlemmar som höll med Tresider Burns, som sammanfattade: ”Den här bilen skulle jag kunna köra för evigt.”
Bentley Flying Spur Speed
Motor: 6,0 liters dubbelturbo-W12
Effekt: 626 hkr vid 6 000 v/m
Acceleration 0-100: 3,7 sek
Toppfart: 333 km/h
No. 2
McLaren Artura
Robb Reports redaktörer valde den 671 hästkrafter starka McLaren Artura som sin 2024 Car of the Year, men vår stora jury bestående av läsare utsåg den däremot som tredjepristagare. ”Hybridteknik är mer än bara ett steg på vägen mot en fossilfri framtid, bilindustrin borde satsa mer på utvecklingen av hybrider och Artura representerar dess potential”, kommenterade motorredaktör Viju Mathew. Modellen är inte bara den första serieproducerade hybriden från McLaren, det är även den brittiska tillverkarens första serieproducerade gatbil med en sexcylindrig motor och premiär för den nya MCLA- plattformen (McLaren Carbon Lightweight Architecture) som nästa generation supersportbilar från Woking kommer att baseras på. Med en 3,0 liters dubbelturbomotor kopplad till en permanentmagnet-elmotor – nästan exakt samma konfiguration som i den 819 hästars Ferrari 296 GTB – har den 1 395 kilo lätta Artura det kortaste axelavståndet hittills från McLaren för att ytterligare understryka dess Formel 1-rötter.
”Arturans prestanda kommer att stanna kvar i min minnesbank för evigt”, sade Lee Oleinick, medan Kenneth Spiegel lät sig imponeras av dess ”nästan perfekta styrning” och kallade den ”blixtsnabb och graciös, en bil som inger förtroende i höga hastigheter”. Med rymligare interiör än 720S beskrev Kirk Meighan Arturan som ”exotisk men praktisk”, även om Morgan Saliny inte var lika imponerad och noterade att ”ergonomin, placeringen av reglagen och infotainment- systemet är allihop ljusår efter vad de borde vara i en bil av den här kalibern”. Brice Janney skämtade om att han ”behövde en burköppnare för att komma i och ur”, en åsikt som inte alls delades av H. Wayne Huizenga Jr. som sade att ”detta är den första McLaren som faktiskt passar min 185 centimeter långa kropp”. Jacob Januszewski var framför allt imponerad av Arturans säkra väghållning: ”Varje kurva är en symfoni av balans och grace, som framkallar stora leenden. Den sätter verkligen en helt ny standard.” Men det var Burton Young som sammanfattade bilen bäst med orden: ”Inte en bil för vardagskörning, men en bil som man önskar att man fick köra varje dag.”
McLaren Artura
Motor: 3,0 liters dubbelturbo-V6 samt elmotor
Effekt: 671 hkr vid 7 500 v/m (totalt)
Acceleration 0-100: 3,0 sek
Toppfart: 330 km/h
No. 1
Aston Martin DB12
Med envisheten hosRocky Balboa har Aston Martin lyckats hålla sig kvar i tungviktsmatchen i 111 år, trots ekonomiska svårigheter som skulle ha fått många andra att kasta in handduken. Ändå har företaget lyckats knocka bilvärlden med klassiker som superbilen Valkyrie, och nu Aston Martin DB12. Och hur skulle man bättre kunna fira 76-årsjubileet av DB-modellerna än med en seger i Robb Reports 2024 års Car of the Year?
För de flesta av jurymedlemmarna fanns det ingen annan bil som kunde konkurrera om segerplatsen. Den 671 hästkrafter starka DB12, med 800 Newtonmeters vridmoment, har 34 procent högre effekt än DB11 i en mer aggressivt atletisk kaross som ändå bjuder på tidlös elegans. Men trots allt var den helt nya interiören det som imponerade mest på juryn. Aston Martin har övergett sitt gamla och hopplöst omoderna infotainmentsystem och ersatt det med ett nytt och helt överlägset system. ”En nystart för Aston Martin” var James Diggs sammanfattning, medan Benjamin Mitchell lät sig imponeras av ”det charmanta utseendet, den brutala accelerationen i de högre varvtalsregistren, och den självsäkra väghållningen”.
DB12 var visserligen Robb Reports redaktörsteams tredjepristagare, men motorredaktör Robert Ross mindes när DB9 blev vald till Car of the Year 2005: ”Det var en stilbildande modell, och nu har Aston Martin kokat ner allt de har lärt sig under de 20 senaste åren för att skapa sin bästa GT någonsin.” Många av jurymedlemmarna var överens om att bilen borde bli årets segrare, men det fanns en och annan som inte lät sig övertygas. ”Jag förstår inte riktigt vad den här bilen vill vara”, sade Gregory De Giorgis och tillade att ”ergonomin är inte helt perfekt och jag saknar det klassiska V12-soundet”. Gerritt Huizenga var ännu mer rakt på sak med sin kommentar att ”Det känns som om den vill för mycket och försöker vara både sportbil och grand tourer, och inte riktigt lyckas med vare sig det ena eller det andra.” Men de negativa kommentarerna var i klar minoritet. ”Glöm Broadway – om du vill uppleva en riktig show, så testa den här bilen”, sade Najeeb Thomas, medan den kanske bästa sammanfattningen kom från Burton Young: ”Den klassiska stilen och perfekta ingenjörskonsten gör Aston Martin DB12 till en av de bästa bilar som någonsin har byggts.”
Aston Martin DB12
Motor: 4,0 liters dubbelturbo-V8 (från Mercedes- AMG)
Effekt: 671 hkr vid 6 000 v/m
Acceleration 0-100: 3,5 sek
Toppfart: 325 km/h
Vill du testa årets bil? Ta chansen att uppleva det senaste från Aston Martin.
Så här testade vi gränserna
Även om det är nästan 500 mil mellan banorna, så erbjöd Sonoma Raceway strax utanför San Francisco och Concours Club i Miami våra jurymedlemmar likartade förhållanden för att utvärdera årets tio Car of the Year-utmanare med hjälp av en serie tester som skulle visa vad respektive bil klarade. Det är en hel dags arbete och i fallet med några av testkörningarna i Kalifornien blev det två dagar bakom ratten. Men en hel del av utvärderingarna gjordes utan att ens vrida om en startnyckel. Varje kväll innan testdagen
radades alla de tio bilarna upp på gräsmattorna framför Carneros Resort and Spa i Napa, Kalifornien respektive Boca Raton Resort i Florida, för en välkomstceremoni med cocktails och aptitretare. Här kunde jurymedlemmarna och deras gäster mingla med värdarna och redaktörerna från Robb Report, syna och provsitta bilarna och skaffa första intryck som eventuellt skulle komma att besannas när hjulen väl började rulla.
Vi bad våra jurymedlemmar att bedöma ett antal olika kriterier för att ge varje deltagande bil en ärlig chans att vinna titeln Car of the Year. Dessa kriterier var:
- Utseende: Exteriört och interiört.
- Lyx och komfort: Ergonomi, material, ljudnivå, vibration, stötdämpning.
- Prestanda: Acceleration, väghållning och bromsar.
- Användbarhet: Bagagekapacitet, praktisk nytta.
- Övrigt: Samlarvärde och ”wow-faktor”.
Årets upplaga skulle kunna ses som en brittisk invasion, med Aston Martin DB12, Bentley Flying Spur och McLaren Artura som läsarjuryns topp tre i Car of the Year, i den ordningen.
Medlemmar av Robb Report-teamet röstade också på de brittiska bilarna. Motorredaktörerna Viju Mathew och Robert Ross fungerade som tidningens värdar i Florida respektive Kalifornien. Båda redaktörerna hade tre brittiska bilar som topp tre, men med McLaren som segrare, följd av Rolls-Royce Spectre och Aston Martin DB12. ”När Rolls-Royce avvecklar sina förbränningsmotorer är Spectre en framtidsmodell inte bara för Rolls-Royce utan för hela lyxbilsbranschen, den är den nya standarden som alla premium-elbilar har att försöka nå upp till”, sade Viju Mathew. ”Och även om Aston Martins nya och rejält uppdaterade förarmiljö är en elegant förbättring av den klassiska DB Grand Tourern, så var det prestandan och tekniken i McLarens första serieproducerade hybrid som fick oss redaktörer att utse Artura till vår segrare.”
För första gången på 21 år valde vi en ny hemmabas för Car of the Year, från Silverado Trail i S:t Helena till Carneros Resort på lagom avstånd från Sonoma Raceway där 58 av våra jurymedlemmar fick testa alla tio bilar på såväl bana som allmän väg. I Boca Raton var det 65 testförare som körde bilarna på Concours Club i Opa-locka mellan Miami och Fort Lauderdale. Avslutningsvis fick jurymedlemmar i både Kalifornien och Florida uppleva bilarna under ungefär samma förhållanden. Testmomenten bestod av en slalombana, undanmanövrer, kraftiga inbromsningar från hög hastighet samt accelerationstester. Alltsammans under ledning av experter från eventföretaget Radius Drive som erbjuder sina kunder avancerade körupplevelser på bana. Uppdelat i grupper av fem bilar åt gången följde våra testförare efter en förare från Radius Drive i tillräckligt höga hastigheter för att kunna bedöma köregenskaperna när det verkligen gäller.
En 1 360 kilo lätt supersportbil som McLaren Artura är något helt annat än 2 721 kilo tunga Rolls-Royce Spectre, ändå har båda två skapats med fartens tjusning i åtanke – även om de bjuder på totalt olika upplevelser av fart, skillnader som är fascinerande att jämföra för oss som förare. Vi insåg att det krävs mer än G-krafter, topphastigheter och blixtrande acceleration, eller eleganta skinninredningar och nästan helt knäpptysta förarmiljöer, för att utse en Car of the Year-vinnare.
En Car of the Year-tradition kommer vi dock aldrig att ändra på: Våra oförglömliga gourmetmiddagar
med vinprovning. Många av de flaskor våra gäster fick avnjuta var i samma världsklass som bilarna i testet, ofta buteljerade på respektive vingårdar och alltid ackompanjerade av fantastisk gastronomi. I år fick vi uppleva underbara kvällar hos bland andra Revana Family Vineyard och One Hope – för att inte tala om Stag’s Leap Wine Cellars vars Cabernet Sauvignon öppnade världens ögon för Napa Valleys producenter på 1976 års ”Judgment of Paris”. Resten är, som man säger, historia.
SPONSORER
672 Wine Club – Amalgam Collection – Aperture Cellars – Brandlin Estate – Cohiba – The Concours Club – Cuvaison Winery InVintory – Isaia – Lugano Diamonds – Napa Valley Balloons – One Hope Penfolds – Penske Luxury – Revana Family Vineyard – Samsung – Sonoma Raceway – Stag’s Leap Wine Cellars – Velocity Invitational
JURYMEDLEMMAR
Tony Abdulmassih – Douglas Abel – Rodrigo Aguilar – Charles Anderson – Dania Azpurua – Rodrigo Azpurua – Missak Barsamian – Ernest Boch Jr. – Douglas Brennecke – David Brown – Tresider Burns – Ann Burris – Gerard Anthony – Byrne Lee Carpenter – Andrew Carton – Elizabeth Chu – Jason Claxton – Tracey Ann Claxton – Richard Corman – Stephen Couig – David Dacus – Gregory De Giorgis – Ricky DeCastro – Debra Diggs – James Diggs – Augie Fabela – Michael Famiglietti – Eric Frehsée – Aaron Frye – Gian Fulgoni – Jose Garcia – Ronald Gorda – Joshua Greenman – William Greig – Raymond Gutowski – Jeffrey Haber – Tarei Hafez – Ezra Henson – Stephen Huber – Gerritt Huizenga – Wayne Huizenga III H. – Wayne Huizenga Jr. – John Iaconetti – Christian Jagodzinski – Brice Janney – Jacob Januszewski – Nancy Johnson – Neil Johnson – Robert Johnson – Elan Katz – Jesse Katz – Demian Kirschner – Jacob Kloberdanz – Michael Lombardo – Peter Lombardo – Anthony Lopez – Brent Martini – Wendy Martini – Viju Mathew – Kirk Meighan – Taylor Merritt – Jaden Mertens – Camilo Miguel – Stephen Miles – Vail Miller Jr. – Benjamin Mitchell – Bruce Mittman – Ginger Mollo – Mike Mollo – Jeffrey Morgan – Mark Newman – Lee Oleinick – Olga Ozerskaya – Leo Palazzo – Sally Peña Jennings – Pierce Nicholas – Pierce Russell Potee – Peter Powers Everett – Robert Jon Robinson – Robert Ross – Ernest Rudyak – Margarita Rudyak – Robert Rust – Jonathan Sadak – Ricardo A. Sagrera – Morgan Saliny – Baljeet Sangha – Eric Schigiel – Robert Silva Jr. – Mark Singer – Mitchell Singer – Navdeep Singh – Michael Sisk – Mickala Sisk – Kenneth Slater – Samuel Slater – Edward Smith – Kenneth Spiegel – Anna Stawowy – Michael Steinger – Teale Stone – Scott Sullivan – Chad Susman – Ian Tacquard – Jason Tamaroff – Darren Testa – Charles Thomas – Najeeb Thomas – Michael Tutcher – Alejandro Vazquez – Jeffrey Walker – Arthur Ward IV – Dawn Weems – Johnie Weems – Jonathan Weizman – Raphael Weizman – Mark Williams – Sean Williams – Lawrence Wosskow – Burton Young – Daniel Zepponi
Text: Robert Ross och Viju Mathew
Foto: Robb Rice
