I år har det gått 250 år sedan Operahuset öppnade sina dörrar för första gången.
Foto: Cooper&Gorfer
Historiens vingslag, det förflutnas andar i väggarna och känslan av passion som sprider sig i kroppen slår emot en varje gång man besöker detta magnifika stycke kultur. Även då det operahus som kung Gustav III först uppförde år 1773 inte står kvar idag, kvarstår tidens avtryck. Och med största sannolikhet önskar nog de flesta kulturälskare att ha fått besöka denna första byggnad. Den initiala salongen från 1773 var inredd i blått, vitt och glimrande guld och rymde 948 åskådare. Det var under den här tidseran, slutet på 1700-talet, tio år efter öppningen som Gustav III blev skjuten. Mördad, en sen kväll på sin egen maskeradbal. Kungen avled av sina skador några dagar senare. Operahuset, då kallat Kungliga Teatern (det första namnet som gavs var ”Kongl Operan”), överlevde dock sin skapare i dryga 100 år innan det blev fallfärdigt och slutligen revs. Mordet på Gustav III är dock befäst i historien med Verdis opera ”Maskeradbalen”. Att föra ”Maskeradbalen” till scenen blev dessvärre ett svårt projekt för Verdi då hans fantastiska opera tvingades till kraftig censurering, ingen i Europa ville sätta upp en föreställning med ett kungamord som tema. Verdi godtog inte censureringen och det dröjde ända fram till 1927 innan ”Maskeradbalen” hade premiär på vår kungliga opera i Stockholm. Operan blev trots Verdis motstånd ändå till viss del omskriven.
Att gå på opera är inte enkom för de väl uppsatta föreställningarna, det handlar till lika stor del om att känna en subjektiv gemenskap, en frihet att uttrycka och insupa känslor. Till skillnad från vardagens digitala flöde med olika distanserade underhållningsformer så ger ett besök på operan en tillfredsställelse för alla sinnen. De bekväma fåtöljerna, mellanakternas smaker, doften av historia i vår samtid, den ljuva musiken och givetvis det visuella.
Dagens vackra inredning är ett resultat av blandningen av original, nybyggnationer och restaurationer som genomförts vid olika tillfällen genom åren. Den mäktiga trappan i entrén har till exempel funnits med sedan nybyggnaden av den nuvarande Operan. Trappan består av norsk marmor och valdes inte bara för dess robusta och samtidigt sköra utseende, utan även för att stärka dåtidens union med grannlandet. I övrigt återfinns originaldetaljer från Kungliga slottet, Arvfurstens palats och Riksdagshuset. Guldfoajén, på första radens nivå, är återställd i exakt det skick den hade vid invigningen år 1898. Något som verkligen är värdigt en påminnelse är att se upp, upp på den två ton tunga kristallkronan, oerhört imponerande i all sin prakt.
I samma hus som Operan huserar även Operakällaren, som funnits i stort sett sedan den första Operan byggdes. Operakällaren har givetvis genomgått en mängd olika liv, renoveringar och förändringar. Den historiska profil vi känner mest är Tore Wretman, som 1955 övertog verksamheten. Idag är Operakällaren, bland flertalet utmärkelser, även utnämnd till Kunglig Hovleverantör.
På 1860-talet hade vinkällaren förvandlats till en modern storstadsrestaurang av internationell typ. Nu låg det dukar på borden och väggarna var klädda med paneler. Lagman Bengt, som källarmästaren kallades, bjöd även in Stockholms damer till Operakällaren och införde nymodigheten att servera kaffe. Som Strindberg sade: ”Källaren dog och restauranten föddes.” De enda saker som finns bevarade från den tiden är den skulpterade väggpanelen inne i Bufférummet vid Matsalen.
Men åren går, och ännu en gång är vår kulturinstitution i behov av omfattande renovering, både invändigt och utvändigt. Efter att ha fått ett särskilt anslag planerar Statens Fastighetsverk att påbörja ett akut renoveringsprojekt. Förslaget på en omfattande totalrenovering, även kallad NOiO (Nya Operan i Operan), är tyvärr lagd på is.
Pengar och renoveringsbehov till trots så fortsätter Operan i sin glimrande skrud att bjuda upp till dans.
Jubileumsåret 2023
– Det är något magiskt med ett 250-års jubileum, och sannerligen inget man får vara med om varje dag. Jubileumsgalan, som även visas på SVT Play från och med 18 mars, speglar musik, sång och dans från historien till nutiden och in i framtiden. För samtidigt som vi stolt firar vår historia och tradition, manar ett jubileum till att blicka framåt, säger Fredrik Lindgren, VD för Operan. Operans nya VD fortsätter med att berätta att jubileumsåret innehåller många extraevenemang, förutom de du kan uppleva på stora scenen.
– Vår traditionsenliga utomhuskonsert i Hagaparken som hålls på Nationaldagen kommer i år att ha tydlig anknytning till jubileet. Det öppnas också en specialutställning på Livrustkammaren i oktober för den som är historieintresserad. Men något att verkligen uppmärksamma är kostymförsäljningen som äger rum i juni månad. Man erbjuder inte mindre än 8 000 kostymer, och i september kommer det att vara en modevisning av rang för inbjudna gäster och där kommer de mest exklusiva plaggen att visas upp, berättar Fredrik Lindgren. Även då går det att köpa de magiska kostymerna som visas under kvällen.
– Men höjdpunkten på året kommer att bli Nyårsmaskeraden som blir en helkväll med middag, föreställning, tolvslaget och givetvis dans fram till morgontimmarna!
De mest exklusiva plaggen sparas till en modevisning med försäljning som äger rum i Guldfoajén i september.
Foto: Kungliga Operan/Ida Borg
Premiärer 2023:
• Baletterna Manon och Le Corsaire.
• Världspremiär för den nyskrivna operan Melancholia.
• En ny version av klassikern Don Giovanni i regi av operachef Michael Cavanagh.
• Återseenden som Puccinis Tosca, Madama Butterfly, Verdis Rigoletto och till jul äntligen Nötknäpparen igen.
Vad är Donationsfonden?
Som medlem i Kungliga Operans Donationsfond är du en viktig ambassadör för verksamheten. Mecenater är, och har ända sedan grunden 1773, varit avgörande för Kungliga Operans tillväxt. Genom ett medlemskap i Donationsfonden bidrar du till att föra ett rikt kulturarv vidare och att nå nya höjder inom både opera och balett.
Brinner du för våra konstformer, och vill uppleva konst i världsklass, är du välkommen att bli en del av Donationsfonden.
För mer information om Kungliga Operans Donationsfond, kontakta cecilia.canemyr@operan.se
Text: Danielle Macri
