Istället för att använda nya material förvandlar designers skrot och kasserat material till fräscha och klimatsmarta möbler.
KARMSTOLEN KATAS
Stoppning är gjord av återvunna plastflaskor.
ZTISTA BORD, FAINA
Ztistas ganska strama form är förvånansvärt full av mjuka kanter. Dess ukrainska namn kan översättas med ”gjord av deg”, eftersom basen är av en formbar blandning av lera, träflis och cellulosa som är formad för hand runt en återvunnen stålram. Detta står i skarp kontrast till den övre ytan, som är gjord av massivt trä vilket skapar en slutprodukt som är mer skulptur än ett vanligt matbord.
TERRE D’OMBRES, LIGNE ROSET
Namnet på dessa planteringskärl, Terre D’Ombres, kan översättas till ”skuggornas land”, vilket hänvisar till krukornas många berg och djupa dalar. Mönstret skapas genom 3D-utskrift – ett samarbete mellan Ligne Roset och Minimum Design, en studio som specialiserat sig på denna teknik. I detta projekt för projektet är krukorna tillverkade i en bioplast gjord av majsstärkelse och återvunnet trä. De styva linjerna och de neutrala färgerna passar perfekt till livfulla gröna, rundade blad hos de växter du väljer att plantera i dem.
KATA, ARPER
Vid första anblicken ser Kata ut ungefär som vilken annan loungestol som helst – designen har till och med lånat designelement från de vävda halmsätena som en gång användes på verandor vid Medelhavet. Men under dess traditionella yta ligger en noggrant planerad tillverkningsprocess. Sitsen är klädd i ett polyestertyg tillverkat av återvunna plastflaskor, den massiva träramen som finns i ek eller svart locust (falsk akacia) kommer från ansvarsfullt skötta skogar. Bortsett från miljövänligheten är Kata framför allt skapad med avslappning i åtanke – vilket bevisar att komfort kan göras med gott samvete och ändå vara snygg.
AVFALLSKAKELSKÅP, PIET HEIN EEK
Piet Hein Eek har arbetat med hållbara möbler i decennier; den holländske designern är kanske mest känd för sin Waste-kollektion med kasserade produkter som skrivbord och bord med mera. Det som gör just detta skåp så enastående är att texturerna och nyanserna på det gjutna trägodset lämnas orört vilket skapar ett slags materialkollage. Här håller sig tonerna till stor del inom en palett av rött och brunt, medan andra inslag går från ljust guld till mörkgrönt.
MELTING TABLE, KOOIJ
Istället för att slängas, återvinns plastprototyper och förvandlas till unika bord i Dirk van der Kooijs studio i Nederländerna. Resultatet är en serie möbler döpt till Meltingpot. Varje föremål liknar ett ark av färgglatt marmorerat papper, en skönhet som motsäger de till synes primitiva materialen av vilka det är gjort. Det är helt i linje med uppdraget som van der Kooij för många år sedan byggde sin praktik runt: att förvandla plast till ett ärligt, hållbart material.
Möbeldesignern Maximilian Eickes bostadsområde på Bali fungerar både som ett hem för honom och hans föräldrar och är samtidigt en testplats för nya koncept. Innan en lampa, stol eller glas görs tillgänglig för köp via hans varumärke, MAX ID NY – som bygger en studio på ön – tillbringar den ofta tid inom Eickes egna fyra väggar så att han kan kont- rollera hur föremålet fungerar under daglig användning. Till och med hans sovrum är ett modellaboratorium och innehåller flera delar som ännu inte kommit ut på marknaden. H.M.
SÄNG
Designern ville att hans säng skulle se ut som om den flyter, så han började med en svart ram gjord av lackad plywood som han toppade med en platta av massiv teak. Som med de flesta av hans möbler finns det inga metalldetaljer eller gångjärn, alla dessa komponenter verkar passa ihop helt sömlöst – en minimalistisk stil inspirerad av japansk arkitektur.
BELYSNING
”Hela mitt formspråk började som de mest grundläggande geometriska formerna: kvadrat, triangel och cirkel”, säger Eicke. Kupor vid sidan av sängen är denna idés bästa bevis, var och en av de tre glödlamporna har en egen utskuren form: Fyrkanten pekar mot sängen och fungerar som en läslampa; cirkeln lyser på sidobord; och triangeln lyser upp föremål längre bort.
SPEGEL
Från Eickes säng är utsikten mot den lummiga innergården, men den tomma väggen vid dörren kändes lite tråkig i jämförelse, så han placerade en spegel där som ett slags extra fönster. Remmarna på de kattformade trekantiga öronen håller faktiskt inte den uppe. Den var för tung – ett av de där genomförbarhets- testerna för en ny design – så istället limmade Eicke helt enkelt fast spegeln på väggen.
SIDOBORD
Sidoborden var komplicerade att konstruera och designades så att det bara finns en tums mellanrum mellan de två marmorbitarna, vilket fortsätter genom sängens flytande form. Eicke säger att det var en hel del trial-and- error i processen. Stenen var så tung att den ofta under tillverkningen fick metallen att böjas för mycket.
