Artificiell intelligens och billig, snabb algoritmisk formgivning är på väg att förändra bilens framtid till oigenkännlighet.
Idén om automobilen är över hundra år gammal. En låda på fyra hjul, med en ratt och pedaler, styrd av en människa och framdriven av en serie små kontrollerade explosioner. Den idén har vänts upp och ner av en orkan av globalisering, teknisk utveckling, miljömedvetenhet och ifrågasättande av traditionellt ägarskap. De nyskapande strömningarna har lett till en snabb utveckling av våra fortskaffningsmedel och märkliga skapelser som rullar på vägarna – Rolls-Royce SUV:ar och tysta, batteridrivna kroatiska supersportbilar, cybertrucks och vingformade hatchbacks med måsvingar och tillräcklig processorkraft för att ta över ratten. Det är som att vakna en morgon och upptäcka att somliga hundar har blivit stora som hästar och kvittrar som fåglar, medan andra har dubbla tummar, inbyggd radar och bestämda åsikter om Brexit. Ta till exempel lyxbilen. För inte länge sedan var termen synonym med något väldigt specifikt; en stor imposant fyrdörrarsbil med en tämligen gränslös bensinmotor och ett läderklätt baksäte med plats för hela släkten.
Idag är den lika formlös och upplöst som resten av lyxvärlden med sin flygskam, skrämmande japanska teddybjörnar och samlarutgåvor av löparskor. Från Silicon Valley till London är Teslas strama, veganvänliga bilar hett eftertraktade samtidigt som SUV:ar med sjusiffriga prislappar glider omkring i välbärgade förorter. Yngre köpare föredrar utsläppsfria fordon och skulle helst se att fossilbilarna försvann helt, i likhet med mekaniska telefonsvarare. Ändå finns det tecken på att fordonsindustrin äntligen börjar kunna enas om en idé om hur framtidens bilar kommer att se ut – och längs den vägen ligger en intressant potentiell ny möjlighet. Istället för att lyxbilen bara är en mer påkostad version av en vanlig personbil kan den komma att förvandlas till något helt annat. För första gången någonsin är inte utvecklingen gradvis utan totalt nyskapande, tack vare samverkande faktorer som artificiell intelligens och nischtillverkning.
ARTIFICIELL INTELLIGENS
Två stora teknologiska revolutioner är på väg att skapa framtidens bil – elektrifiering och självstyrning. Elbilarna kommer i slutänden att stå som segrare, inte bara på grund av ett ökat fokus på hållbarhet eller för att Tesla har gjort dem sexiga, utan för att de erbjuder obestridliga fördelar för en industri som har blivit extremt konsoliderad, globaliserad och hårt reglerad av nya miljölagar. I slutänden passar elfordon dessutom bäst när det gäller självkörande teknologi. Ett ökande antal elbilar botar inte bara huvudvärken över vad som bolmar från avgasröret (eftersom de inte bolmar och inte har några avgasrör) utan även är enklare att tillverka och passar väl in i den modulbaserade arkitektur som idag används av världens största biltillverkare och där ett litet antal plattformar kan användas till ett stort antal olika modeller. (Volkswagen Group, som äger tolv bilmärken i sju olika länder, producerar mer än 30 olika modeller enbart baserade på deras MQB-plattform, från sportbilar till minivans.) Världens största bilmarknad, Kina, satsar stenhårt på utveckling av elfordon – 2018 såldes drygt en miljon elbilar och hybrider – medan Europa, världens tredje största marknad, kämpar för att hänga med i svängarna. Oavsett om USA tänker fortsätta med sin otidsenliga kärlek till fossila bränslen så garanterar en allt mer klimatmedveten global marknad att framtiden tillhör eldriften. När det gäller självkörande teknologi kan vi bara gissa hur snart det kommer att bli verklighet för miljontals konsumenter. Det är inte bara en fråga om teknisk utveckling utan även en kombination av lagar, infrastruktur och ansvar. Men redan nu spenderar alla från Samsung till Softbank och Uber astronomiska summor för att se till att de ligger i täten när racet startar på allvar.
– Vi planerar att använda vår teknologi i privatägda fordon, säger Adam Frost, Chief Automotive Pro[1]grams och Partnerships Officer på Waymo, tidigare känt som Google Self-Driving Car Project men idag en separat enhet inom Googles moderbolag Alphabet. – Våra samarbetspartners är väldigt intresserade av utvecklingen och vill vara med och utforma produkterna. Men den dag då du kan sitta och titta på Netflix i förarsätet på din självkörande bil ligger åratal in i framtiden, om inte decennier. Samtidigt har man experimenterat med förarlösa Ford Mondeo taxibilar i London efter 30 månaders utvecklingsarbete delvis finansierat av den brittiska statskassan. Dessutom har man provkört Storbritanniens första självkörande buss i Birmingham. Fler tester med en buss för 42 passagerare har även genomförts på den 25 kilometer långa sträckan mellan Fife och Edinburgh. I USA har företag som Waymo, Cruise och Argo AI inlett samarbeten med (eller blivit uppköpta av) biltillverkare för att utveckla flottor av L4-utrustade taxibilar som testkörs inom avgränsade delar av ett antal städer.
Waymo testar självkörande Chrysler Pacifica minivans i Phoenix, medan Argo kör AI-utrustade Fordar i Palo Alto, Detroit och Pittsburgh. Bilarna får information från hårdvara som kameror, sensorer, radar samt ett laserbaserat system som kallas LIDAR, plus extremt detaljerade 3D-kartor. – Vi har gjort kartor exklusivt för Waymo, säger Frost. De ger en total uppfattning om den fysiska omgivningen – höjdskillnader, stoppskyltar, var trafikljusen finns, var det finns heldragna linjer och till och med trottoarkanter. Enligt Alex Roy, journalist på The Drive som ofta skriver om framtidens teknik och har investerat i utvecklingen, antyder industrins begränsade testområden och samarbeten mellan biltillverkare och teknikutvecklare hur privatägda självkörande bilar skulle kunna introduceras på marknaden.
– Den artificiella intelligensen måste programmeras separat för varje ny stad. Man börjar med en stad och lägger till fler och fler, ungefär som man bygger upp ett mobilnätverk. Alex Roy hävdar att teknikföretagen kommer att tvingas konkurrera om bilköpande kunder på överlappande marknader. Det kan betyda att man hellre väljer en Ford än en Audi baserat delvis på fabrikatet, men även nivån av teknologi, som när man väljer en mobiltelefon på grund av täckning och ljudkvalitet. Bilens teknologiska prestanda kommer att bli allt viktigare försäljningsargument och kommer dessutom att vara möjliga att uppgradera för den som vill ha det senaste och bästa. Självkörande bilar kommer aldrig att bryta mot några hastighetsbegränsningar som vi mänskliga förare ofta gör, oavsett hur öppna och raka vägar som ligger i färdriktningen. Det betyder att under perioden då vägarna kommer att trafikeras av både självkörande och traditionella bilar kommer man att tvingas lätta på plånboken snarare än trampa på gasen om man vill komma fram snabbare.
– Lyxbilar kan komma att bli uppgraderade för en extra kostnad som ”prioriterat fordon” som får köras betydligt snabbare och köra om icke-prioriterade bilar, tror Alex Roy. Teknologin i cockpiten utvecklas i rasande fart. Konkurrensen om att få fram fungerande självkörande egenskaper har öppnat bilindustrins dörrar mot datavärlden. Jättar som Amazon, Apple och Google tänker inte missa några chanser att nå en enorm kundkrets – bara 2018 såldes mer än 80 miljoner nya bilar världen över – och planerar redan vad man ska koncentrera sig på när själva körningen väl är avklarad. Att beställa morgondagens lyxbil kan komma att innebära att man kryssar i rutor för dataspel och underhållning som till exempel den senaste versionen av Fortnite eller ett abonnemang på Amazon Prime, eller ett hälsopaket med integrerad biometrisk övervakning i realtid. Om det låter som om det vore långt fram i tiden så är det för att det är det. Men den digitala världen förändrar möjligheterna för vad man kan göra med en lyxbil, och några av de mest otroliga innovationerna är på väg att utvecklas just nu.
NISCHTILLVERKNING
– För att skapa ett fordon idag, vare sig det ska byggas i ett exemplar eller hundra eller hundratusen, så krävs astronomiska investeringar i både verktyg och arbetstimmar, säger Felix Holst, Chief Product Officer, ägare och grundare av Hackrod, ett amerikanskt startup-företag som utvecklar radikala nya tillverkningstekniker för fordonsindustrin. – Nya generationer av 3D-skrivare och robotstyrd metallformning kommer att låta kunderna få större inflytande över biltillverkningen. Det blir massproduktion där man kan skräddarsy varje bil efter köparens önskemål. Till och med Teslas extremt automatiserade bilfabrik i Fremont, Kalifornien, där surrande robotar stansar ut, laserskär och lyfter bilkarosser fem meter upp till en löpande bandet-räls med samma lätthet som man placerar en konservburk på en hylla, är beroende av traditionella tillverkningsmetoder: Designers formger bilarna, ingenjörer finslipar designen, och människor och maskiner pusslar ihop delarna. Men Felix Holst och Hackrods medgrundare Mouse McCoy hävdar att en kombination av avancerade teknologier – artificiell intelligens, virtuell verklighet, algoritmisk design och 3D-skrivare – skulle kunna förenkla processen ungefär på samma sätt som mjukvara som Garage Band kan låta en tonåring spela in en platta hemma i pojkrummet och få det att låta lika bra som när man spelade in en CD i en avancerad inspelningsstudio för 20 eller 30 år sedan.
Felix Holst är Vice President för design på Hot Wheels och säger att målet var att undersöka om tre killar i ett garage skulle kunna starta en bilfabrik. Resultatet var Hackrods cabmodell La Bandita, baserad på ett chassi som inte har utvecklats av ingenjörer utan av en självlärande algoritm och byggd med avancerade tillverkningsprocesser. – Det kallas generativ design. Man börjar med att programmera in sina önskningar och parametrar för vad man vill skapa och låter datorerna sköta processen för att få en optimerad struktur som löser uppgiften, säger Holst. Denna typ av algoritmisk mjukvara klarar redan idag att lösa ytterst komplexa problem, och när nästa generations ofattbart kraftfulla kvantumdatorer blir vanligare (när detta skrives finns det bara elva stycken i hela världen) kommer möjligheterna att bli oändligt mycket större. Möjligheterna att skräddarsy varje bil specifikt för kunden är oändliga, särskilt i en framtid med förenklade fossilfria fordon. Köparen kommer att kunna beställa en bottenplatta med batterier, elmotorer och hjul, och därefter låta en tillverkare skapa en kaross med hjälp av algoritmer för att motsvara exakt de egenskaper och grad av säkerhet kunden önskar, krocktestad med hjälp av virtuell verklighet och färdigställd på bara några timmar. Bilen kommer inte ens att behöva ha förarsäte eller vindruta.
– Vår traditionella uppfattning om vad bilkörning innebär handlar om pedaler och en ratt, men i framtiden kommer det att se helt annorlunda ut, säger Frost. Och det behöver inte stanna vid den självkörande tekniken. Såväl interiör som exteriör kommer att kunna byggas upp för hand med en kombination av nya och klassiska tekniker, så som man idag restaurerar och modifierar gamla samlarobjekt. Det skulle kunna betyda allt från 3D-printade säten för att passa förarens biometriska värden exakt, till att laserscanna de exakta måtten från McLarens F1 GTR som vann Le Mans 1995. – Vi står verkligen på tröskeln till ett antal väldigt dramatiska förändringar. Framtiden har många likheter med karossmakeriets gyllene tidsålder, säger Holst. För att göra specialdesignade bilar självkörande kommer man troligen att kunna köpa en komplett kombination av mjukvara med artificiell intelligens och hårdvara i form av sensorer, som vilket biltillbehör direkt från butikshyllan som helst. Waymo säljer redan sitt LIDAR scanningsystem direkt till privatkunder, och San Diego-baserade Comma AI erbjuder sitt Eon DevKit för knappt 6 000 kronor, ett kit som använder en kamera och företagets egna öppna mjukvara för att uppdatera assistanssystemen i diverse bilar. Det säger en hel del om vilken slags teknologi som relativt snart kommer att vara varje bilförares nya verklighet. Det finns fler ambitiösa hjärnor som riktar blicken ännu längre bortom horisonten. Marek Reichman, Executive Vice President och Chief Creative Officer på Aston Martin, är intresserad av science fiction och vetenskap. Han brukar citera Einsteins tes: ”Det största tecknet på intelligens är inte kunskap utan fantasi” som sin inspiration. Reichman tror att nya alternativ till att hålla sig på marken antagligen kommer att diskuteras inom en inte alltför avlägsen framtid: – Jag gissar att turbindrivna eller elektriska drönare med plats för tre passagerare kommer att kunna sväva en bit ovanför marken och därför inte fastna i bilköer, och använda hustak för start och landning.
FRAMTIDENS SAMLAROBJEKT
Det kan finnas en framtid – om än avlägsen men fullt möjlig – där den me till ett gym och en tempererad vinkällare. Men i samma eventuella framtid kan det komma att finnas en helt annan version av lyxbil som anses udda, anakronistisk och kanske till och med avsiktligt provokativ. Den kommer att se ut nästan exakt som dagens bilar – en låda med däck, ratt och pedaler, driven av fossilbaserat petroleum som har pumpats upp ur jorden. Bilen kanske rullar mot en elektrifierad, självkörande framtid, men tekniken strävar mot effektivitet och demokrati – stick i stäv mot lyxtillverkarna. Jämför gärna med historien om ”quartz-krisen” som var nära att bli den schweiziska klockindustrins undergång. På 1970-talet introducerades quartzklockor som var exaktare, pålitligare och mycket billigare att producera än komplicerade mekaniska ur. Tillverkare i Schweiz gick omkull men så småningom vände trenden. Kapitalstarka köpare brydde sig inte om enkelhet och effektivitet. De ville hellre ta del av den komplexa, ineffektiva, arbetsintensiva klockindustrin, precis som när de valde arkitektur, ädla viner och skräddarsydda kostymer.
Tillverkningen av exklusiva armbandsur repade sig och utvecklades med tiden till en multimiljardindustri som inte visar några tecken på avmattning. Någon sådan stor marknad kommer det inte att finnas i framtiden för bullriga, skitiga, fossildrivna fordon, särskilt inte om bränslet kommer att bli dyrare än guld när lagstiftarna har sett till att få bort människokörda bensinbilar från vägarna i miljöns och säkerhetens namn. Dessutom kan det bli ovanligt med privatägda bilar med tanke på planerade leasing- och abonnemangslösningar.
– Lyxen med privat ägande kommer att bli mer sällsynt, speciellt i städerna, säger Alex Roy som förutspår vägar fulla av fordon som man betalar per minut eller mil. Men de entusiaster och samlare som har råd att äga och serva en gammaldags, extravagant kuriositet kommer att känna historiens vingslag, en direkt länk till en av mänsklighetens största framgångar, ett pålitligt och ofta vackert lastdjur på vars rygg vi har byggt upp den moderna världen. Det kommer att behövas mer än bara tillgång till drivmedel och en utdöende ras av kunniga mekaniker. En fossildriven bil som hålls vid liv i framtiden kommer att behöva vägar där den kan få ta plats. Och i en värld av surrande lådor som åker omkring som när man sorterar post kommer det att vara en otrolig frihetskänsla att styra iväg dit näsan pekar, låta bilen dåna och ryka och köra så fort man vågar. Man kommer att kalla det farligt, omoraliskt och omodernt – ett tabubelagt nöje för endast motor[1]historiker och de mycket förmögna. Som Alex Roy uttrycker det: – Det bästa sättet att försäkra sig om att kunna köra bil på riktigt i den självkörande framtiden är att äga vägen du åker på!
Text: Josh Condon
