Carnegie Bank

JAPAN ́S MIGHTY OAK

Hur ett förvridet gammalt japanskt träd tog över whiskyns värld.

Den slingrande mizunaraeken kan vara otroligt svår att få tag på för att göra fat av, men smaken som det speciella träet ger whiskyn gör att det anses värt besväret.

Whiskyns värld kan mycket väl vara utsatt för en hype och visst kan man förvänta sig en viss grad av specialeffekter på en så smal marknad som detta. Den stora grejen just nu, som du säkert känner till, är efterbehandling med fat där vätskan överförs till ett annat fat efter den initiala lagringen – ett som tidigare innehöll starkvin som sherry eller sprit som rom – för att ge ytterligare ett lager av smak. Men det är här som saker och ting blir intressant, på senare tid har trä från ett specifikt träd, den märkvärdiga japanska eken som kallas mizunara, blivit ”the flavor of the month” så att säga. Och den här gången är det faktiskt innehåll i hypen.

Liksom själva fatbearbetningen, som Balvenie var pionjär med för decennier sedan, är mizunara ek inte någon nyhet inom whiskeyvärlden, åtminstone inte i Japan. Som exempel är att sedan lanseringen 1984 har en av grundkomponenterna i Suntorys Yamazaki Single Malt lagrad på mizunara-fat. Trädets användning kan spåras tillbaka till andra världskriget då förbud mot export till Japan innebar att nationen var tvungen att förlita sig på sina egna träd trots att mizunara ek kan vara frustrerande svår att arbeta med. Namnet kan översätts till “vattenek” på grund av den höga fukthalten i träet, så det behövs en omfattande torkning innan det kan förvandlas till fat. Träden kommer från Hokkaido regionen där de är en skyddad art, så det är den japanska regeringen reglerar hur många träd som får avverkas. Ovanpå detta har priset på mizunara fat de senaste åren skjutit i höjden.

Men enligt Glendalough Distillery’s medgrundare, Donal O’Gallachoir, är dessa utmaningar värda besväret. Glendalough har släppt flera whiskys som fått gå färdiga i mizunara fat, där den senaste är en sjuårig single malt.

YAMAZAKI DISTILLERY öppnades för nästan ett sekel sedan och är ett av Japans mest prisade. Sedan 1984 har mizunara varit en integrerad del av Yamazaki Single Malt, som en av whiskyns fyra komponenter och fått spendera tid på fat av japansk ek.

– I verkligheten borde ingen göra ett fat av mizunara, någonsin. Det tar så lång tid för träden att växa och de växer inte rakt därför kan stavarna spricka och läcka. Det tar tre år att torka dem innan vi kan tillverka en tunna, säger O’Gallachoir till Robb Report

När Glendalough avslutade en 13 år gammal whisky i mizunara ek för några år sedan läckte den så illa att den japanska leverantören skickade över fermenterad persimonjuice för att täcka utsidan av faten för att på ett organiskt sätt försegla dem. Enligt O’Gallachoir var veden så torr när tunnorna fylldes att det i stället för ”angel’s share” blev det ”devils share” eftersom 8 till 10 procent av vätskan gick in i träet under den första veckan.

Trots alla dessa problem fortsätter producenter och destillerier att använda eken på grund av den intensiva och underbara smak den ger. Typiska toner beskrivs ofta som rökelse, sandelträ, cederträ, tropisk frukt och kokos. (O’Gallachoir säger att mizunara ibland kallas “tempelwhisky” i Japan.) Och det gäller inte bara whisky längre även andra spritdrycker får behandling med ”mizunara-finish”. De senaste exemplen i den gruppen är Courvoisier Cognac, Monkey 47 gin och Sake Hundred.

Även om det förvisso finns en bit av det åtråvärda i det att kunna säga att drycken tillbringade tid i mizunara, vilket framgår av det höga priset och den begränsade tillgängligheten vilket egentligen är både avsikt och syfte. Att avsluta en lagring för sent kan göra att träet kan övermanna smaken och för kort gör att syftet går förlorat. Den goda nyheten är att det finns några utmärkta klara mizunaraflaskor tillgängliga nu som verkligen visar hur detta sällsynta och känsliga trä kan förvandla en whisky.

1) YAMAZAKI MIZUNARA JAPANSE EKFAT ÅRGÅNG 2022

Denna nya utgåva är en del av 2022 Yamazaki Limited Edition Tsukuriwake Selection, en kvartett whisky som dekonstruerar de individuella komponenterna som ingår i Yamazaki Single Malt. Mizunara uttrycket är fantastiskt i gommen med eleganta toner av karamell, tropisk frukt, vanilj och lite sandelträ.

2) RABBIT HOLE FOUNDERS COLLECTION 15-ÅR GAMMAL CASK STRENGTH KENTUCKY RAAK BOURBON SOM FÅTT AVSLUTA I JAPANSKA EKFAT

Denna whisky släpptes som den andra posten i Louisville destilleriets Founder’s Collection. Det är en blandning av tio fat 15-åriga bourbons som sedan lagrats i mizunara ek ytterligare ett år och buteljerats med en fatstyrka på 114,2. Denna flaska är mycket svår att hitta men väl värd att leta efter för sin unika smak av tobak, muskotnöt, peppar, kanel och en doft av blekande rök.

3) GLENDALOUGH 7 ÅR GAMLA MIZUNARA CASK

Glendalough påstår sig vara det första irländska whiskymärket som använder mizunaraek och vill specifikt lyfta fram hur det påverkar den irländska singelmaltkategorin. Whiskyn kommer efter 13- och 17-års lagring med mizunara-finish och ligger högt i kurs jämfört med de tidigare flaskorna. Efter sju år på bourbonfat och bara några månader i mizunara ek, förvandlas vätskan och man får toner av choklad, ceder, rökelse och frukt i gommen.

4) FÖRFATTARENS TÅRAR JAPANSK CASK FINISH IRLÄNDSK WHISKY

Detta är ännu en irländsk whisky som avslutats i mizunara men som erbjuder något helt annat. Drycken är en blandning av irländsk single-malt och single- potstill whisky – en single-cask release buteljerad på från fat utan kylfiltrering. De fruktiga tonerna förstärks med lite sandelträ, päron och vanilj i gommen. Och med 55 procent har denna dryck lite av en superkraft.

5) ANGEL’S ENVY STRAIGHT BOURBON WHISKY AVSLUTAD I MIZUNARA FAT

Denna bourbon är en blandning av vätskor som lagrats i fyra respektive nio år, som sedan placerats i nya mizunara ekfat i hela två år – en lång tid oavsett standard. Angel’s Envy är ett varumärke känt för fatbehandling, men detta var den första. Bourbonen är rik och komplex med toner av svartpeppar, banan, körsbär, choklad och lite rök i gommen.

Text: Jonah Flicker