Konsten att digitalisera en konservativ bransch

För knappt tio år sedan grundade antikprofilen Pontus Silfverstolpe plattformen Barnebys tillsammans med Christopher Barnekow. Syftet var att sänka trösklarna till den väldigt slutna och exkluderande världen av konst, design, antikviteter och samlarföremål, och därmed göra den mer tillgänglig för allmänheten. Idag är Barnebys en ledande röst inom branschen och användarantalet ökar dagligen.

Vi träffade Pontus Silfverstolpe som är operativ delägare och även redaktör för Barnebys Magazine.

Vad gör Barnebys unikt?

– Medan många andra aktörer samlar exempelvis uteslutande samtidskonst eller endast design eller armbandsur, så samlar vi alla kategorier på ett och samma ställe. Vi är fortfarande unika i vår affärsmodell och sättet vi låter användarna möta auktionshus och konst- och antikhandlare. Vi tror på att bygga auktionshusen starka genom att stärka deras varumärken och låta dem kontrollera sin egen data. Sedan starten har vi satt användaren i fokus och gjort det totala utbudet transparent online, på ett och samma ställe. Idag är vi världsledande söksajt med flera olika produkter i vår portfölj.

Hur har bolaget utvecklats under dessa tio år, och hur ser framtidsprognosen ut?

– Vi har varit i en ständig tillväxtfas där vi de senaste åren satsat på framför allt den amerikanska marknaden men även förvärvat bolag. Vi tror det finns en enorm potential för handeln med andrahandsvaror. För att marknadens aktörer ska lyckas kapitalisera på den behöver de såväl relevant trafik, således användare och kunder, som modern teknik, vilket Barnebys förser dem med.

Varför ska man som samlare använda Barnebys?

– För att det inte finns någon annan sajt som har lika stort och brett utbud. Vi listar dagligen upp emot en miljon föremål som är till salu hos ungefär 2 000 olika aktörer. Det spelar ingen roll om du letar efter en Rolex Daytona, en Picassomålning eller en vinkylare. Allt finns på Barnebys, och om du inte hittar det just den dagen kan du enkelt skapa en bevakning så gör Barnebys jobbet åt dig och skickar ett mail när det du söker dyker upp.

Ni har nyligen etablerat Barnebys Magazine, berätta mer om det konceptet.

– Barnebys Magazine är Barnebys redaktionella arbete. Syftet är att vara branschens mest relevanta digitala plattform med dagliga nyheter och information om allt från konst, design, antikviteter och samlarföremål till intervjuer och inspiration. Vi finns globalt och har hittills under 2020 en räckvidd på mer än två miljoner läsare, ungefär 60 000 per vecka.

Berätta om din bakgrund och hur det kom sig att du startade Barnebys?

– Jag kommer ursprungligen från auktionsbranschen och Bukowskis där jag började för 25 år sedan. Då brottades det anrika auktionshuset med att nå ut globalt samt att attrahera en ny målgrupp. Därefter gick jag till Åmells Konsthandel där det fungerade omvänt. Vi hade kunder världen över med miljarder på kontot men ingen tid eller kunskap om hur man hittade det de sökte. På den tiden var konsthandeln helt beroende av så kallade ”runners”, tipsare som avslöjade om, och var, konstverk dök upp. Så en dag när jag satt i en hyrbil på Gotland för att hämta upp en tavla från en liten auktion och min chef, Verner Åmell, var i Madrid för att ropa in en Zornmålning kände jag att det var ohållbart. Det måste finnas ett lättare och billigare sätt, men verktyget saknades så det var helt enkelt upp till mig att göra det. En vecka senare fick jag ett samtal från Christopher. Han hade exakt samma idé.

Är du själv en samlare? Om ja, hur har ditt samlande förändrats genom åren?

– Att samla kan vara en sjukdom. Riktigt där är jag inte än. Jag började som så många andra från min och tidigare generationer med att samla frimärken. Sedan har det varit allt från manschettknappar till fotokonst, men just nu håller jag mig ganska lugn och köper mest ting som hittar sin plats i vårt hem.

Vilka är de mest övervärderade respektive mest undervärderade typerna av föremål?

– Det kanske har med min ökade ålder att göra men jag har lite svårt att förstå hur man kan betala miljoner för ett par sneakers eller basebollkort. Mycket av samtidskonsten är också på tok för dyr. Det har kommit att handla om spekulation, där spelet styrs av en handfull personer per marknad. Då gäller det att förstå reglerna, annars riskerar man att snart sitta på läktaren. Klassiska antika möbler, väl fungerande i fantastiska material, är ofta häpnadsväckande billigt och klart köpläge.

Någon kategori av samlarföremål som du tror kommer att skjuta i höjden under kommande 2-3 år?

– Jag tror stenhårt på äldre måleri. Men man måste veta vad man köper. Jag tror generellt att vi vill köpa mer historia och kvalitet före dekoration och yta i framtiden. Det gäller inte bara den här branschen.

Du har onekligen varit en del av digitaliseringen av branschen, hur tror du att antik- och auktionsbranschen kommer att utvecklas inom kommande fem år?

– Det har hänt otroligt mycket det senaste året. Den påbörjade konsolideringen kommer att intensifieras, och branschen som helhet kommer att attrahera betydligt många fler människor med sitt utbud. Men jag tror att alla måste inkludera tekniken även om föremålskunskap kommer att bli allt viktigare. Mjuka och hårda värden i en kombination.

Du är ett känt ansikte inom antik- och auktionskretsarna i Sverige, hur har det effekt när du ska köpa föremål till din privata samling?

– När jag gjorde ett TV-program som heter Antikdeckarna skulle jag prata om några föremål framför kameran med avsikt att köpa dem senare, men när jag kom tillbaka hade en kille som följt oss finkammat på vartenda fynd jag skulle göra. Idag är det annorlunda, numera bjuder jag på nätet och då är jag anonym.

Expert i all ära, men kan du berätta om något tillfälle då du köpte ett föremål som inte visade sig vara det du trodde?

– Jag har gjort flera felköp genom åren, men ett exempel är när jag köpte vad jag trodde var en vintage print av den legendariske fotografen Christer Strömholm på Stockholms Auktionsverk, men jag läste informationen dåligt och det visade sig vara taget av honom men signerat av hans son vilket påverkade värdet negativt. Jag får trösta mig med att bilden är fin.

Vilket är det enskilt främsta föremålet i din egen samling, och vilket vore ditt absoluta drömobjekt?

– Oj, vilka svåra frågor. Det är nog de där föremålen jag använder dagligen som förhöjer min vardag, exempelvis en glasflaska från 1700-talet med ett vackert silverlock som vi har fyllt med olivolja. Vad gäller drömobjekt så skulle jag gärna köra runt i en 1955 Mercedes-Benz 300SL Gullwing Coupe eller hänga upp en Canaletto på vardagsrumsväggen hemma.

Text: Alexander Ocean