Den hetaste trenden inom filantropin i år har varit den nära förestående överflyttningen av ekonomisk makt från män till kvinnor. En trend som med största säkerhet kommer att accelerera när de personer som vanligtvis skapat vår välfärd – alltså boomer-generationen (födda mellan 1946 och 1964) – har dött ut, samtidigt som allt fler kvinnor själva fortsätter att vinna mark som nya höginkomsttagare. Det sätt som de väljer att spendera sina förmögenheter på, kan mycket väl ge upphov till några av de mest djupgående förändringarna inom filantropin på årtionden.
År 2030 förväntas amerikanska kvinnor kontrollera merparten av de 330 miljarder kronor som boomers-generationen besitter i form av finansiella tillgångar. Det motsvarar nästan samma nivå som USA:s årliga BNP, enligt en McKinsey-rapport. År 2035 kommer kvinnor att ha ärvt 70 procent av denna enorma förmögenhetsöverföring som sker mellan generationerna, enligt en rapport från Citibank. Det beror till stor del på att kvinnor tenderar att vara yngre än sina män och att de dessutom lever längre.
Men idag förvärvar inte kvinnor sina pengar endast genom arv. Skapandet av välstånd i samhället har blivit betydligt mer jämnt fördelat mellan könen på senare tid. En nyligen genomförd studie som gjorts av dataanalysföretaget Altrata visar att mer än hälften av alla kvinnliga ”ultra-high-networth-amerikaner” (de som har tillgångar motsvarande cirka 320 miljoner kronor), själva har skapat sina förmögenheter. Globalt sett är det millennie-generationens kvinnor (födda mellan 1982 och 1996) som bestämmer i 70 procent av fallen när det kommer till avgörande ekonomiska beslut, enligt Citibank.
– Oavsett om de är välståndsskapare helt på egen hand, eller om de är arvtagare till familjeförmögenheter, så är kvinnorna – och kommer att vara – framtidens beslutsfattare. Den trenden ser vi tydligt redan nu inom den här sektorn, säger Karen Kardos, chef för filantropisk rådgivning på Citi Private Bank.
Så vad betyder detta för filantropin? Enligt Altrata uppgav 61 procent av de kvinnor som har ärvt sin förmögenhet att filantropi är deras främsta intresse, jämfört med endast 35 procent av deras manliga motsvarigheter. För 49 procent av männen kommer filantropi på andra plats efter sport.
När det gäller filantropiska metoder, eller tillvägagångssätt, verkar kvinnliga givare vara mer benägna att följa miljardären MacKenzie Scotts exempel och ägna sig åt förtroendebaserat givande, säger Kardos. Det vill säga att donationerna erbjuds till ideella organisationer som själva får besluta om att betala ut stipendier och bidrag på det sätt som de anser lämpligast, i stället för att skicka med olika begränsningar, eller föreskrifter.
– Även om det här inte är ett helt nytt filantropiskt förhållningssätt, så ligger fokus på förtroende och att bidra till samhällsutvecklingen, snarare än att utöva någon typ av filantropisk makt, förklarar hon.
Kvinnor är också mer tillfreds med att vänta in resultatet av sina donationer, enligt Dianne Chipps Bailey, verkställande direktör på Bank of Americas avdelning för filantropisk strategi. Enligt henne prioriterar 80 procent av kvinnorna den varaktiga effekten av en donation, jämfört med 69 procent av männen. Kvinnor föredrar också att sprida sin generositet över ett bredare spektrum inom donationsområdet. Kvinnor ger mer totalt, enligt Citibank, men storleken på deras individuella gåvor är i genomsnitt mindre. Vissa menar att det här tillvägagångssättet riskerar att ”späda ut” kvinnliga donatorers inflytande, men den effekten mini- meras tack vare kvinnornas förkärlek till kollektivt givande via olika finansieringskluster som till exempel Women’s Donor Network. Kvinnor ”tenderar att vara mer benägna att samarbeta för att skapa större inverkan”, menar Kardos.
Till de grundläggande principerna om förtroende, samarbete och tålamod kan vi även lägga till solidaritet. Ideella organisationer som strävar efter att förbättra kvinnors och flickors liv fick 2019 mindre än två procent av den totala välgörenhetspotten i USA, och det är ungefär på den nivån det ligger år efter år, enligt Women’s Philanthropy Institute. Med andra ord – att få stopp på den kroniska underfinansieringen av kvinnoorganisationer kan mycket väl bli den mest revolutionerande effekten av en framtida kvinnodominerad filantropi.
Av Lucy Alexander
