Förra året lärde vi oss på nytt hur vi bor i våra hem, vi blev så illa tvungna. Den extra tiden på soffan fick oss att tänka om gällande våra boenden. Ett hem var inte längre bara ett ställe att avsluta dagen där en soffa var snarare en inredningsdetalj än något att sitta i, eller ett skrivbord en plats att enbart betala räkningarna vid i slutet på månaden. Det blev en plats där vi arbetade i timmar och tillbringade det mesta av vår lediga tid och deltog i många, många, många Zoom- och Teamssamtal.
Hemmakontoret blev en prioritering. ”Jag gjorde en uppskattning på hur många timmar i veckan jag befann mig i olika rum,” berättar en IT-chef. ”Jag tillbringade 40 till 60 på kontoret. Så om jag bara såg till var jag spenderade min tid så kändes det självklart att lägga energin på den delen av huset.” Han gav uppdraget till Los Angeles-baserade Standard Architechture för att skapa en arbetsplats i sitt hem i Beverly Hills som innefattade alla de bekvämligheter som fanns på företagets kontor, som till exempel ett konferensbord men ett med mer stil och personlighet.
När att äta ute inte längre blev lika aktuellt så började många oftare använda sig av spisen hemma vilket i sin tur gjorde att man upptäckte mycket annat som skulle kunna förbättras. Designers har haft mer att göra än någonsin och kökstillverkare som L’Atelier Paris tog sig an tre gånger så många projekt som normalt förra året enligt deras VD Ricardo Moraes. Andra flyttade hela matlagnings- och matplatsupplevelsen utomhus. Istället för bara en grill och en pizzaugn började villaägare investera i diskhoar, kylar, diskmaskiner och i stort sett alla andra tänkbara hushållsmaskiner tillsammans med bänkskivor och skåp. En av de smartaste lanseringarna kom från svenska Dometic som skapade den genomtänkta mobila baren ”MoBar”. ”Vi har vissa kunder som säger att de tillbringar sina liv utomhus nu,” säger Margie Lavender från arkitekt- och designfirman Ike Kligerman Barkley. ”Uteplatsen och utomhusköket har fått ännu mer fokus.” Möbeltillverkare började snabbt ta vara på trenden. Flera försökte sig på utomhusmöbler för första gången såsom Ethnicraft och Mitchell Gold + Bob Williams som kapitaliserade på den nya efterfrågan.
I takt med att vi tar oss in i en värld efter pandemin där tankesätten kring att arbeta hemifrån har förändrats kan många vara motvilliga att lämna sina nyuppdaterade hem, och impulsen att optimera och renovera kan bli svår att skaka av sig. ”Folk har engagerat sig i att bo bra”, säger Jamie Drake, medgrundare av inredningsfirman Drake/Anderson. ”Det handlar inte lika mycket om att göra nytt som det egentligen handlar om en ny början.”
Ett skrivbord har alltid varit något som är bra att ha – det är lika mycket en maktsymbol som en användbar möbel – men i år har det varit möbeln alla har efterfrågat. När de flesta kontoren stängde ner på grund av pandemin blev det helt plötsligt viktigt var och hur vi arbetade hemifrån. Lösningen? Bentley Homes rymliga och ambitiösa skrivbord som skapar ett perfekt möte mellan praktikalitet, status och stil.
Carlo Colombo, en arkitekt som har arbetat med väl- kända italienska tillverkare såsom Flexform och Cappellini, designade Styal som består av två komponenter: skrivbordet självt och ett stort sideboard. Det senare ger ordentligt med förvaring men det är skrivbordet som är det riktiga designundret. För att skapa den nästan lysande ytan använde sig Colombo av en lackeringsteknik som heter degradé och använder sig av en airbrush för att färga träet och framhäva dessa naturliga ådring. Det är ett otroligt långsamt och noggrant arbete, en process som liknar de olika lager som finns i en oljemålning. Den färdiga produkten talar för sig själv. Styals yta är polerad och slående i sin skönhet.
Den finns en välkommen enkelhet hos Drift. Den skiljer sig från den vanliga oversize-soffan som länge varit en favorit i designvärlden och har istället en mer spartansk, naturlig look. Möbelns silhuett har till exempel inga skarpa linjer, det handlar bara om subtila, rundade kurvor som är både sköna att se på och att slappna av i. Den sortens enkla design blev mer populär än någonsin under förra året. I en tid när många ville göra sina hem mer bekväma och lättillgängliga blev Drift ett måste i vardagsrummen. Soffans inspiration kommer från naturen, i synnerhet från designteamets resor till Mellanöstern. Dess mjuka, böljande former för tankarna till sanddynerna i den arabiska öknen. Fossiliserade sandformationer utgjorde basen för benen som gjöts för hand i brons hos DeMuro Das tillverkning i New Delhi med en teknik som har använts i Indien i århundraden.
Möbelvärlden har den senaste tiden varit besatta av nyutgåvor där skisser från Arne Jacobsen, Le Corbusier och Gio Ponti grävts fram ur olika arkiv och tagits in i det nya århundradet. Få har däremot exploderat lika mycket som Camaleonda som designades av hyllade italienska arkitekten Mario Bellini och producerades för första gången 1970. Även då var det en av de mest nytänkande skapelser som fanns. Istället för att designers talade om för dig hur du skulle leva, en stol är bara en stol trots allt, så kunde användaren bestämma det själv genom att sätta ihop Camaleondas tofsade säten och pallar med krokar och öglor för att skapa en oändlig mängd sittalternativ.
Idag hör dessa moduler till vardagen. Men trots det gör Camaleonda mer än bara består, det har blivit en förkärlek på Instagram synlig i såväl skådespelerskan Chrissy Teigens flöde som i modebloggerskan Aimee Songs och inredaren Athena Calderones. Attraktionen har allt att göra med soffans excentriciteter. Istället för de rena, skarpa formerna indikativa för periodens design så behåller B&B Italias soffa både en fyrkantig struktur samtidigt som det är en tjock, rundformad kreation som är otroligt mjuk och inbjudande, något som stod högt i kurs förra året i takt med att man gjorde om sina hem till mysiga tillflyktsorter i en värld gripen av pandemin.
Även om designen är densamma så tog B&B Italia även hänsyn till moderna krav när det gäller materialvalen genom att använda sig av Forest Stewardship Council-certifierat björkträ i benen och återvunnen plast i klädseln.
Att få äran att designa the Serpentine Pavilion, en temporär årlig konstutställning i London, rankas bland arkitekturens mest prestigefyllda uppdrag. Zaha Hadid byggde den första 2000 och sedan dess har andra ledande arkitekter följt i hennes fotspår, däribland Bjarke Ingels, Frank Gehry och Rem Koolhaas. Nu senast var det dags för Sumayya Vallys version och som 30-åring är hon den yngsta arkitekten att göra det.
Uppdraget kommer efter år av interdisciplinärt arbete i hennes Johannesburg-baserade firma Counterspace, där Vally använder arkitektur som en katalysator för en bredare social förändring. Nyligen avslutade projekt innefattar byggandet av ett center för ”konst efter skoltid” med flexibla utrymmen som används för gemensam inlärning och en konvertering av en tidigare holländsk kyrka till en moské med en minaret av ljus som syns fem gånger om dagen.
Arkitektur kan tyckas statisk men Vallys arbete är allt annat än det. Hennes dynamiska version på the Serpentine ses som mer än bara en stor, orörlig byggnad. Den cirkulära paviljongen med sin öppna planlösning anspelar på en grekisk agora (torg) men är ändå fullkomligt modern med sina skiktade, blockiga sittplatser och sammankopplade sektioner som alla har sin distinkta form och textur. Denna arkitektoniska mosaik representerar Londons många migrantsamhällen, såsom den afro-karibiska populationen i Brixton och Whitechapels Bangladeshier, och de hantverkstekniker som praktiseras där.
Då delar av paviljongen enkelt kan plockas bort kan de senare återinstalleras för lokala firanden i de respektive områdena som inspirerade dem. Det är genomtänkt inte bara i dess utseende och koncept men också i dess material. Paviljongen har skapats av såväl kork som återvunnet byggnadsmaterial.
Vid det här laget är det rättvist att säga att design från 1900-talets mitt har upplevt en renässans långt bortom dess utgångsdatum under 60-talet. Tidens enkla, funktionsdrivna mantra blev återigen populärt under sena 90-talet och tidiga 2000- talet när varumärken som Knoll och Herman Miller exploderade i popularitet, och folk skriker fortfarande efter Marcel Breuers och Hans Wegners original. Det finns därför inte så mycket utrymme att skapa något nytt i dess anda som är lika spännande och intressant. Och ändå lyckas Daiki, designad av den kända brasilianska arkitekten Marcio Kogan, lägga något nytt på bordet, eller snarare på stolen. Det utmärkande i denna skapelse kommer från Kogans många resor till Japan. Daiki är en hyllning till landets designtradition och blandar en subtil elegans med djärva, uppenbara linjer inspirerade av amerikansk modernism.
På grund av sin liknande men annorlunda syn på en så älskad designperiod så kan den paras med i stort sett vilken annan möbel som helst. Särskilt när kuddarna görs i tyg eller läder och träskalet i björk, plywood med askfaner eller palisander santos med en matt lackfinish. Du kan även lägga till armstöd eller välja Daikis utomhusversion (här på bilden). Men precis som alla stolar från perioden så handlar det främst om funktion och Kogans design har en djup och låg basställning som är en dröm att luta sig tillbaka och slappna av i.
Arkitekter har en lång historia av att inte bara designa spektakulära byggnader utan också invecklade och noga genomtänkta möbler. Zaha Hadid gjorde många dynamiska, vridna stolar under sin livstid och för många år sedan skapade Rem Koolhass en serie futuristiska stolar, bord och annat för Knoll. Jean Nouvel är ytterligare en Pritzker-vinnare som har arbetat med såväl byggnader som möbler. En av hans senaste, NVL-bordet, tar de allra bästa elementen av hans arkitektur och för in dem i vardagsrummet.
NVL, en förkortning som kommer från konsonanterna i designerns efternamn, karaktäriseras av en ren geometri och en avskalad, nästan minimalistisk känsla, men lyckas ändå vara både djärv och okonventionell. Giftermålet mellan de två har mycket att göra med formen, som hänvisar till en trilithon, en byggnad med två stora stenar som håller upp en tredje sten, som Stonehenge. Det ger bordet ett nästan monolitiskt utseende liknande många av Nouvels mest berömda projekt som Louvre Abu Dhabi eller Torre Glòries-skyskrapan i Barcelona, men han lyckas ändå behålla elegansen genom en tunn överliggande skiva.
Det finns inget som liknar att se på när en Michelinkock arbetar i den enkla harmoni som kommer från ett bekvämt och perfekt designat kök. Det är den sömlösa koreografin som inspirerade italienska tillverkaren Scavolini att be Carlo Cracco, tidigare kock på Michelinkrogen Enoteca Pinchiorri i Florens, om hjälp för att skapa Mia, ett kökssystem som får ut maximal användning av sina olika skåp och arbetsytor. Kåpan ovanför spisen är till exempel även en hylla och du kan hänga örtamplar, hyllenheter eller vinförvaring på stänkskyddet. En skärbräda kan gömmas undan som en låda när det inte används och en förberedningsyta kan enkelt öppnas och stängas, det är bara en förlängning av den eleganta bänkskivan.
Craccos och Scavolinis koncept blev särskilt aktuellt förra året när så många stannade hemma och lagade mat. Både veteran- och nybörjarkockar kan dra nytta av verktyg såsom värmelampan som håller en rätt varm medan man förbereder en annan och den rörliga bänkytan som kan rullas från köket till matsalen för servering.
Självklart är det så att de kulinariska färdigheterna som Mia kan hjälpa en att åstadkomma är viktiga men det är även materialet. Tankfullt nog så har duon även tänkt på detta. Alla dess system och komponenter finns tillgängliga i takfaner, stål, lack och flera andra material.
Även om badrummet är det mest användbara rummet i ett hem av uppenbara skäl så kan det också vara en logistisk mardröm att renovera. Blandare som Cyo vill inspirera till förändring genom att lägga till en mjukt välvd kurva i ett rum som så ofta består av fyrkanter och skarpa vinklar. Designen kommer från Dornbrachts arkiv och skapades för första gången 1969 i deras Series 2000. Varumärket återupplivade skisserna för att skapa Cyos ytterst moderna look.
Dornbracht tillverkade blandaren med Sieger Design som länge har stått för samarbeten mellan kök och badrum. Tillsammans skapade paret också ett set cirkulära knoppar för att matcha kranen som finns tillgänglig i mässing, krom och platina. De tillhörande handtagen är lika anpassningsbara med val som sträcker sig från glansiga metaller till sval sten.
RR tryck 03-2021.indd
Vid första ögonkastet så ser det ut som en klippvägg men det är papper, en av designvärldens mest explosiva kategorier den senaste tiden när tapet återigen har blivit ett måste i många hem. Designers producerar otroliga, kreativa papper som är konstverk i sig. Idén funkar så klart bäst om en konstnär, skulptör eller fotograf har arbetat med pappret. Calicos val att använda multimedia-konstnären Matthew Day Jackson för sin kollektion visade sig vara det smartaste och kanske vackraste av dem alla.
Jacksons arbete går från bland- teknikmålningar till bronsskulpturer och härrör, i alla fall på något sätt, till myten om ”the American Dream”. Han har experimenterat med bly i ett par konstverk, ett material som har olika betydelser för Jackson då det är vackert att se på men farligt att få i sig. Terras inspiration kom från just bly men är tack och lov inte en av ingredienserna i tapeten. När Jackson hällde bly i ett stort, grunt kärl så svalnade och stelnade det för att slutligen se ut som ett förvrängt landskap. Calico översatte sedan de resulterande väggmålningarna till Terras sju olika tapeter som ser ut som utomjordiska vyer sedda från ovan.
Janus et Cies tolkning av modulsoffan är en omfattande sådan. Senja presenterar nästan 100 moduler som kan blandas och paras ihop, däribland pallar, sidobord, stolar och fåtöljer. Precis som alla kvalitetsutomhusmöbler är det lika vackert som det är tåligt. Individuella bordsskivor har gjorts i motståndskraftig teak eller lavasten och har en finish som kan stå emot regn, höga temperaturer och frost. Att klara sig i alla väder är jättebra men det är Senjas eleganta design som tar det till nästa nivå. De flesta utomhusmöbler som lanserats under det senaste årtiondet har varit bulkiga och tunga, men Senjas slanka ben och tunna ram ger möblerna en elegans samtidigt som de är väldigt bekväma. Precis som vilket annat modulsystem som helst så är den enda verkliga gränsen för hur det kan se ut eller fungera din egen fantasi (och storleken på din uteplats).