Symfoni av perfektion

Här möter vi nya Bentley Flying Spur, som bjuder
på ytterst kraftfull men också sofistikerad elegans, tillsammans med Andrej Power och Johannes Rostamo som båda skapar skön musik med unika Stradivarius-instrument. Kombinationen är magisk och här ger Robb Report en inblick i vad dessa världar bjuder på i form av tradition, arv, kunskap och hantverk som gör att man häpnar och blir hänförd.

Andrej Power och Johannes Rostamo är medlemmar i Kungliga Filharmonikerna, en av världens bästa orkestrar, och de har privilegiet att få tillgång till att spela på Stradivarius. Sträckningarna i vänsterhanden är annorlunda för Andrej. Ett finger har ändrat form efter stråken och där fiolen ligger mot hakan finns ett synligt märke. När de spelar blir de ett med sitt instrument och de har ett yrke som inte är ett jobb, det är en passion som påverkar hela deras livsstil.

Det är stor konst att lyckas med att ta fram det allra finaste i skapelser som instrument och bilar. Det innehåller ett hantverk och de är framtagna för att upplevas med passion och stor inlevelse. Bilar och musik går mer än vad man anar hand i hand. Upplevelsen i att kunna lära känna, uppskatta och framför allt förstå vad de är skapta för är förförisk.

Johannes är solocellist och medlem i Kungliga Filharmonikerna sedan 2008, och Andrej är förste konsertmästare sedan 2014. De utövar sin konst på Stradivarius instrument, världens mest eftertraktade, välbevarade och exklusiva instrument. Totalt finns det bara runt 650 kvar av de 1 100 exemplar som italienaren Antonio Stradivari tillverkade under sina levnadsår 1644-1737 i Cremona i norra Italien, och de är otroligt värdefulla.

Cellon har Johannes spelat på i fem år och varje ”Strad”, som musikerna kallar dem, har ett namn. Cellon heter ”Magg” och är tillverkad av Antonio Stradivari år 1698. Totalt finns det bara 42 cellos kvar i världen inräknat denna som generöst utlånas till Konserthuset av familjen Birgitta och Conni Jonsson. Johannes minns, med oerhörd lycka, när familjen bad honom välja ut en cello som familjen kunde investera i. Efter flera månaders letande hittades denna i Tyskland. Johannes fick provspela och föll för den omedelbart.

– Klangen och responsen den levererar är fantastisk, det kändes fenomenalt, berättar Johannes som är den ende som får spela på cellon.

En ”Strad” hanteras med vördnad och spelas med enastående passion. Instrument i hög klass som byggs idag tas egentligen fram för nästa generation eftersom ett stråkinstrument har en mognadstid på cirka 100 år. I fodralväskorna som de transporteras i finns fuktmätare eftersom instrumenten är oerhört känsliga för fukt, kyla, värme och all typ av förändring. Johannes och Andrej berättar:

– Instrumenten kan låta hur som helst efter en flygresa, de är egna personligheter och mycket känsligare än vi. Att flyga och spela samma kväll är svårt, man måste ha ett dygn på sig för att känna in sitt instrument.


Flying Spur bjuder på enastående kraftfull körning kombinerat med traditionellt vackert hantverk och den allra senaste tekniken. Ett fordon som har mångfaldiga nyanser att lära känna och som återspeglar ditt humör, precis som ett instrument.

Instrument besitter ofta en tidlöst vacker design, likadant är det med Bentleys. De förmedlar en modern, elegant och kraftfull design men också en tydlig touch av arvet med två ikoniska linjer. ”The Power Line” som är den långa och vackra linjen som börjar på sidan av fronten och längre bak där den första linjen slutar tar ”Rear Haunch-linjen” vid som smakfullt smyckar bilens bakdel och ger den ett sobert och kraftfullt uttryck. Det är ett designspråk som aldrig går ur tiden. Dessa två linjer visar tydligt sitt släktskap till 1950-talet med Mulliner R-Type Continental från 1952. Bentleys Design Director Stefan Sielaff berättar:

– Samma DNA kommer att finnas i framtidens Bentleys, men med en lättare och modernare touch.

Det är passion, kunskap och tid för beprövat hantverk som successivt avancerats och finjusterats. Bentley har en gedigen historik och ett arv som förs vidare vilket de tydligt visar med nya Flying Spur.

Att bygga en Bentley är en genomarbetad process. För varje moment och detalj som tas fram ligger avancerad expertis bakom, en kunskap som förts vidare i generationer. Det finns inga kompromisser, inga gränser, varje bil kan bli unikt skapad.

Nya Flying Spur är den modell som har den mest komplexa interiören någonsin i Bentleys historia. Den innehåller ett exceptionellt hantverk och förmedlar ytterst exklusiv och vacker miljö för syn och känsla. För att tillverka en Flying Spur behövs 141 hantverkare som syr ihop 350 delar av läder, alla noga utvalda, totalt används över tre kilometer tråd för att färdigställa sömnaden.

Interiören är ett konststycke i sig självt, det är ett ultimat exempel på det magnifika hantverk som Bentley bemästrar. För att uppnå denna höga nivå av sömnadskunskap erfordras en utbildning på minst fem månader av deras skräddarmästare. Allt läder kommer från ett hållbart kretslopp och är en biprodukt från tjurar inom köttindustrin i norra Europa. En av fördelarna är också att klimatet här genererar få parasiter och insekter vilket resulterar i att hudarna hålls fläckfria.

Nya Flying Spur utstrålar fantastisk stolthet och kraftfullhet, 0-100 km/h sker på endast 3,8 sekunder tack vare en 6,0 liters W12-motor som har en effekt på 635 hk och 900 Nm. Helt nytt är också att den är utrustad med all wheel-styrning som underlättar vid manövrering av bilen i trängre utrymmen. För bästa ljudupplevelse finns Naim for Bentley, en ljudanläggning som innehåller ett 2 200 watts 18-högtalarsystem med två basomvandlare.

Detta är Bentleys tredje generation av deras exklusiva Grand Tourer, en magnifik bil som bjuder på formidabel komfort för både förare och passagerare. En bil som förmedlar högklassig limousinekänsla kombinerat med prestanda som väcker fantastisk körglädje, bilen har en topphastighet på 333 km/h. Flying Spur visar tydligt att detta är en bil skapad för att upplevas både som förare och passagerare. Ett konstverk skapat i Crewe.

För Andrej är musiken hans liv, han spelade fiol första gången när han var tre år och elva månader. Andrej kom 1990 med sin familj till Sverige som flykting från Sovjet och hans pappa övade dagligen på sin fiol när de bodde på flyktingförläggningen. Det inspirerade Andrej och lyckan var stor när han äntligen fick börja spela. Han har alltid vetat att han vill skapa musik och i en familj där alla musicerar trodde Andrej fram till han var fem år att alla i hela världen spelade instrument. Det var så självklart för honom.

– Det var oerhört svårt i början, det kunde låta illa, men jag kämpade på. Fiol kan låta hemskt innan man lär sig men jag förtrollades direkt och hade en fallenhet för det.

Idag är Andrej förste konsertmästare i Kungliga Filharmonikerna och medlem sedan 2014. Det svåraste han någonsin gjort var att kämpa för den anställningen. Branschen är hård, jobb på den här höga nivån är näst intill ouppnåeliga.

– Det var det enda jobbet jag kunde tänka mig i Sverige. Folk från hela världen sökte, processen tog tre år och jag klarade det! Det var påfrestande men jag är stolt över att jag lyckades.

Andrej fick tjänsten vid 24 års ålder. Att vara yngst med minst erfarenhet har varit både en utmaning och utvecklande. Vanligtvis söker man i 35-årsåldern, det krävs otrolig talang och kunskap vilket tar tid att bygga upp.

Fiolen han har tillgång till tillsammans med kollegan Joakim Svenheden är en Stradivarius 1722 med namnet Ex-Wilhelmj, som ägs av Kungliga Filharmonikerna. Första gången han spelade på en ”Strad” var han bara 14 år, han har stor kunskap och erfarenhet av dessa instrument eftersom han haft tillgång till flera genom åren.

– Jag är kräsen, jag haft möjlighet att prova många. Jag har en stor bank inom mig, vet hur de kan låta och hur olika de kan vara. Det krävs att man vet vad man gör, det är svårt. De har mer ”verktyg”, färger och detaljer att jobba med. De är utmanande instrument och levererar värme i klangen och bär den bättre i en sal.

Det är inte styrkan som bär utan övertonerna, man kan spela svagt och fortfarande nå ut. Man har större möjlighet att få ut det man har i huvudet. Viktigt är också responsen i ljudet, finns det inte är det som att gasa i en bil utan att något händer.

– Likadant med instrument, vissa känner man tydligt vad de kan ge, man lär sig mer av att få spela på en Strad. De är personligheter med eget humör, de är så känsliga. Det tar ungefär ett år att lära känna ett instrument, det är små saker som avgör. Det kan handla om hur man sovit, precis som racingförare på hög nivå, de måste vara i balans för att kunna utvinna det bästa ur bilen. Likadant med instrument. Min fru har vant sig, kommer jag hem en dag och är lite vresig vet hon att jag har haft en dålig fioldag, berättar Andrej skämtsamt.

Foto Andrea Belluso Text Mia Litström

Porsche GT3