Att välja privatjet för att ta sig till ett av Europas mest exklusiva resmål för att se snöpolo och njuta av afterski är det ultimata sättet att njuta av vintersäsongen.
Det är i slutet av januari och skidsäsongen i St. Moritz är i full gång, från panoramabackarna omkring Pizzet Zouz till Corviglia-snöparken för snowboardare och friåkare. Toppklassresorten, med den svenska kungliga familjen bland stamgästerna, är också värd för ett av de mest prestigefyllda och glamorösa eventen i januari, den årliga snöpolon som har bevistats av celebriteter som Claudia Schiffer, Liz Hurley, Kate Moss och Robert De Niro.
Vi är här på inbjudan av det USA- baserade privatjetföretaget Flexjet, och vår resa började på Farnborough, den största privatflygplatsen i Storbritannien. Här behöver man inte visa passet eller trängas i långa köer till någon säkerhetskontroll. Istället slappnar vi av med en kopp kaffe i en elegant avgångshall som påminner om en klassisk engelsk herrklubb medan vårt bagage lastas ombord på planet. När samtliga resenärer är på plats tar vi den korta promenaden till startbanan och låter oss bjudas in i privatflygets mycket exklusiva värld.
Vårt plan är ett tolvsitsigt Gulfstream G650ER (en modell som ägs av bland andra Elon Musk, Jeff Bezos och Cristiano Ronaldo), och när vi stiger ombord möts vi av en ombonad miljö med väl tilltagna ljusa skinnfåtöljer och metervis med benutrymme, och stora ovala fönster som bjuder på en helt annan utsikt än vanliga passagerarplan. Vid sidan av min fåtölj står en vacker bukett vita rosor på ett blankpolerat träkabinett tillsammans med en flaska champagne i en hink, en karaff färskpressad apelsinjuice och en skål blanka gröna äpplen.
Trots att det är lagom tid att äta frukost smäller champagnekorkarna innan vi ens har hunnit ta plats (en mjukt fruktig Ruinart rosé) och den intetsägande maten från reguljärflyget har ersatts av laxblinier, blandade bakverk, ostar och frukt, allt serverat på porslin från Wedgwood. Istället för att köa till passkontrollen lämnar vi bara över våra pass till den oklanderligt uniformerade besättningen, som pliktskyldigt kastar en snabb blick och lämnar tillbaks passen.
Lunchen består av en speciellt utvald kombination sushi från The Little Fish Company i London. Sushi anses vara bland det bästa man kan äta i luften, eftersom umami- aromerna förstärks. Och så landar
vi på Samedans flygplats, bara en tio minuters bilresa från centrum av St. Moritz, där vi är omgivna av höga tallar och långfärdsskidåkare. Inga säkerhetskontroller behövs och vi åker raka vägen till den blå himlen och de snöklädda topparna i St. Moritz. Om vi hade tagit reguljärflyget från England eller Stockholm hade vi tvingats landa i Zürich eller Milano Bergamo, som båda ligger på 2,5 timmes avstånd med bil.
Vi checkar in på den klassiska pärlan bland St. Moritz hotell, Kulm, majestätiskt placerat på bergets topp och med två minuters promenad in till stadens centrum. Lobbyn har ofta kallats ”St. Moritz vardagsrum” och har stora fönster som erbjuder en charmant utsikt över stadens ikoniska snöklädda bergstoppar. Här samlas gästerna i skidjackor och fodrade boots efter en dag i backarna för att värma sig vid den stora sprakande brasan. Porträtten av hotellets grundare är ständigt närvarande
– Johann Badrutt som öppnade Kulm 1855 och därefter etablerade ytterligare ett antal hotell i området. Här finns även pampiga ljuskronor, fräscha snittblommor och alpina reliker som klassiska slädar och skidor. Hotellet är hemmabas för St. Moritz rodelklubb och Cresta Club, och står värd för det årliga Olympia Bob Run St. Moritz-Celerina. Hotellrummen är lika överdådiga med furupaneler (man påstår att doften av furu kan sänka pulsen) med generösa walk-in closets och dramatisk utsikt över bergen och sjön från balkongerna.
St. Moritz anses ofta vara det mest glamorösa av alla europeiska alpina resmål. På de smala kullerstensgatorna trängs designerbutiker som Gucci, Prada, Zegna och Alexander McQueen. Bland matställena man inte vill missa finns Café Hanselmann med sitt legendariska päronbröd, nöttårta och ”Saint Moritz snowballs”, praliner med vit chokladtryffel. Afterski-scenen håller också hög klass – kolla gärna in snöbaren Balthazaar på Alpina Hütte, som har ett eget cigarrum, eller The Piano Bar där man kan se gästframträdanden av kända europeiska pianister.
St. Moritz snöpolo har arrangerats på stadens frusna sjö sedan 1985. Om det inte är tillräckligt kallt för snö finns risk att hästarna halkar på isen och skadar sig, så då begränsas det tre dagar långa eventet till avgörande genom straffläggningar. Bland årets deltagande lag fanns St. Moritz, Flexjet och det exklusiva kanadensiska klädmärket Mackage som tog hem årets seger. Att polomatcherna blir inställda påverkar dock inte VIP- tältet där feststämningen alltid är högt i tak, med fritt flödande Perrier- Jouët champagne, Royal Salute whisky, choklad från Sprüngli samt schweizisk störrom från fiskar som har odlats i källvatten från bergen. Utanför VIP-området (eventet är öppet för allmänheten) står åskådare i yllemössor och vantar och applåderar när spelarna svingar klubban och lyckas pricka den orangea bollen mellan stolparna, och de snövita partytälten är fyllda med festdeltagare som läskar sig med öl och vin medan föräldrar bogserar sina barn på plastpulkor.
Samma kväll avnjuter vi aperitifer på hotell Kulms Altitude Bar, där ett av Andy Warhols ikoniska självporträtt hänger i receptionen, sedan ner till restaurangen i källaren för en måltid av pärlgryn och kronärtskocksrisotto (här finns även gott om engelska rätter tack vare den brittiske kocken Tom Booton). Lokalen var en gång i tiden mötesplats för Cresta Runners, och det finns gott om historiska foton på väggarna och hyllorna bakom de komfortabla skinnfåtöljerna.
De flesta besöker St. Moritz för att åka skidor eller snowboard eller för att shoppa, men vandring med snöskor i Engadine-bergen är en annan populär aktivitet. Det finns snitslade vägar som startar från toppstationen i Mouttas Margl som nås med bergbana. Vintersolen värmer och temperaturen är mild, så vi tar snart av oss mössor och vantar under den knallblå himlen där vi kämpar oss fram längs Philosopher’s Trial i våra snöskor, med hisnande utsikt över St. Moritz, Celerina och den spetsiga toppen av Piz Ot, 3 426 meter över havet. På vägen möts vi av skyltar med tänkvärda citat av stora filosofer som Immanuel Kant – ”Ha mod att göra bruk av ditt eget förstånd!” – och bänkar som bjuder in till en stunds tyst kontemplation.
Vi tar av oss snöskorna och går ombord på bergbanan, med utsikt över rodelåkarna som susar nedför den 4,2 kilometer långa rodelbanan genom skogar av tall och lärkträd, och återvänder till Kulm för att njuta av enorma pizzor och generösa glas pinot noir på pizzerian som kort och gott heter Pizzeria.
Dagen för hemresan kliver vi ombord på Glacier Express till Zürich. Tåget är allt annat än lyxigt men erbjuder ändå spektakulära vyer över bergen. Vi ser barn som åker pulka nedför backarna, traditionella schweiziska alpstugor med gröna fönsterluckor och klippor med hängande stalaktiter. Resan tar 3,5 timmar medan regelbundna högtalarutrop på engelska informerar resenärerna om de sevärdheter som passeras.
Med sjunkande humör kommer vi fram till Zürich och ställer oss i kö för att checka in vårax väskor, plocka fram våra laptops, placera alla toalettartiklar i genomskinliga plastpåsar och svettas i väntan på vår tur i den oändliga kön till passkontrollen. Det är en enorm skillnad mot den perfekta service vi fick under resan med vår Gulfstream G650ER med Flexjet, där champagnen aldrig slutade flöda.
Text: Helen Dalley
