Carnegie Bank

25-fotsbåt med världens största 3D-polymerskrivare

Att 3D-printa superyachter

År 2019 byggde University of Maine en 25-fotsbåt med världens största 3D-polymerskrivare.

Det tog knappt 72 timmar att genomföra och såg, på nära håll, ut som kilometer av spaghetti som prydligt lagts i lager för att avsluta skrovet. Förra året byggde universitetet, för USA:s marinkår, två tyngre 25-fotare på ännu kortare tid. Dessa fartyg, även om de är grovhuggna, är bevis på att 3D-utskrifter, även känt som ”additiv tillverkning”, är redo att skapa störningar i yachtbyggarbranschen, såväl som i många andra industrier.

– Vi ser redan exponentiella tilllämpningar av denna teknik, säger Marnix Hoekstra, biträdande kreativ chef på Vripack Yacht Design, de första 3D-utskrivna båtarna säljs, och utbudet kommer bara att öka, både i storlek och komplexitet.

Designers som Vripack använder sig av 3D-skrivare för att skapa specialdelar, som ledstänger och spygatter.

– Vi förtillverkar delarna i skala, så att kunden kan se och röra dem, säger Hoekstra. Utöver fördelen med att 3D-skrivare inte slösar bort något material kan designers skapa cirkulära trappor eller böjda konsoler som inte är möjliga med konventionella tekniker. Superyachttillverkare, inklusive Feadship och Sanlorenzo, använder redan 3D-skrivare för att tillverka komplexa delar. Vissa nystartade europeiska företag bygger inte bara delar, utan hela båtar. Moi Composites skrev ut sin galet krökta 20-fotare MAMBO för att demonstrera förmågan hos digitalteknisk tillverkning av kontinuerlig fiber (CFM), säger vd:n Gabriele Natalo.

– Vi ville visa att vi kunde göra praktiskt taget vilken form som helst utan en matris, säger han, och tillägger att designen skulle ha varit omöjlig med vanliga metoder. Superyachtdesignern Greg Marshall, som har jobbat med 3D-utskrifter i 15 år, sätter ihop komponenter i en 30-fotsbåt för att förstå hur sådana byggprocesser skulle fungera.

– Multimaterialskrivare låter dig skriva ut komplexa komponenter som elledningar och rörledningar rakt in i skrovet, vilket sparar tid, vikt och utrymme, säger han. Båten kommer att kräva 80 procent mindre material än en konventionell konstruktion, så även kostnaden för att använda dyrt titan skulle vara en ”icke-händelse” jämfört med aluminium eller stål. Men att skapa även en 30-fotare, som nu ser ut som ”Mr. Potato Head,” enligt Marshall, är ett komplext pussel som kommer ta tid att slutföra. Att skriva ut superyachter är oundvikligt, säger designern, även om det kan dröja ytterligare ett decennium eller två innan tekniken är redo för storleken och komplexiteten hos så stora fartyg. Jozeph Forakis, skapare av 289-fotskonceptet Pegasus, tror att tekniken kan vara redo tidigare och pekar på uppskjutningen av Relativity Spaces andra raket, Terran R, i mars som bevis.

– Om de har gjort det här på bara några år så ser du hur snabbt det går, säger han. Pegasus har samtidigt ett 3D-utskrivbart triangulerat exoskelett som är betydligt lättare och tuffare än ett konventionellt skrov.

SPORTFISHERMAN

Viking

90C

I mitten av 1960-talet dominerade tre märken för sportfiske till havs: Floridas Bertram, North Carolinas Hatteras och Viking, en nykomling från södra New Jersey som bröderna Bill och Bob Healey startade i ett skjul. Sex decennier senare är nykomlingen kungen, som framgångsrikt har navigerat i det ständigt föränderliga sportfiskelandskapet med båtar konstruerade för att vinna turneringar – och ägarnas hjärtan. Vikings nya 90C har ett lätt retroutseende, med ett stort obrutet fördäck och en ensam fastsatt fiskestol i cockpit, helt i teak. Men den omslutande designen på dess bakåtsvepta överbyggnad och den tonade vindrutan på den inbyggda flybridgen visar hur genomgående modern denna nya Viking är. Företaget spenderade 20 miljoner dollar på att utveckla 90-fotaren, till stor del för att undvika att den skulle konkurrera med dess dåvarande 92-fotsflaggskepp.

Den nya 90, med samma utrymmesplanering som 92:an, har sex kabiner, sju toaletter och två salonger, plus en ännu lättare och lyxigare interiör. Utöver superyachtskänslan är 90C:s största dragplåster är dess sportfiskefunktioner. De inkluderar en 15 kvadratmeter cockpit, en 770 liters fisksump och ett par fisklådor på 390 liter. Den upphöjda gångbron erbjuder utmärkta möjligheter att sikta fisk. 90:an drivs av dubbla 2 635 hk MTU-dieslar och kan nå över 38 knop – en seriös toppfart för körning till havs. Pat Healey, andra generationens VD och VD för företaget, som fortfarande är familjeägt, summerar nya 90:an med ett ord: tuffing.

– Den kommer att dominera i många år framöver, hävdar han.

TOY

Kawasaki

Ultra 310LX

Trots att de äger namnet Jet Ski har Kawasaki legat efter konkurrenterna Sea-Doo och Yamaha Waverunner i flera år. Det har förändrats med Ultra 310LX, en slank och graciös 3-sitsare med rovdjursliknande ”bågformade ögon” som lyser, ett startkontrolläge som låter ECU:n bestämma vattenskoterns inställning av jetstrålen genom accelerationskurvor och flera informationsfönster på 7-tumsdisplayen. Som en säkerhetsåtgärd för att undvika distraktioner under körning är vissa till och med låsta medan vattenskotern är i gång. Det Bluetooth-styrda ljudsystemet har fyra högtalare – dubbelt så många som konkurrenterna. Kawasaki ökade också satsningen med sitt elektroniska backsystem genom att inkludera backkamera för användning i trånga småbåtshamnar. Utöver de tekniska godsakerna är denna jetski den mest kraftfulla någonsin, med en fyrtakts, rak fyrcylindrig motor med en cylindervolym på 1498 cc. Den har också en skulpterad sits och en generös badplattform.

MEGAYACHT

SP110 exterior: Guillaume Plisson; SP110 Multi-level Lounge: Erik Levfander

Benetti

B.yond 37M

Benettis B.yond 37M lan- serades i höstas och är en fyrdäckad 121-fotare som trotsar vedertagen kon- vention. Konstruerad av Paolo Vitelli, den nyss pensionerade ordföranden för Azimut-Benetti, och hans mångårige kollega Stefano Righini, är 37M den för- sta i B.yond-serien som är designad för att besöka små hamnar samtidigt som den har plats för stora familjer och grup-

per i fem sviter, med fyra kabiner för sju- mannabesättning. Interiören inkluderar två salonger – en på huvudplanet, som har en öppen planlösning och designad mestadels som ett lekrum för barn, och en andra på övre däck som har en lounge och ett utrymme där man kan äta, även om det inte avsiktligt beskrivs som en ”formell” matsal – för att främja båtens avslappnade atmosfär. Fartyg nummer 1 i serien, Never Say Never Again, har ett komplett ägardäck ovanpå bryg- gan, med utsikt över yttre terrassen från sängen. Nedanför har aktern en invändig beach club med en dusch och

bastu som tillval. Utöver designen är fartyget anmärkningsvärt tack vare sin hybriddiesel-elektriska framdrivning från Siemens med fem olika fartlägen, vilket gör det hållbart både vid färd framåt och idealiskt för att utforska vat- ten där endast elektriska fartyg är till- låtna. Andra funktioner är inspirerade av mycket större fartyg: ett stålskrov, omfattande förvaringsutrymmen för vattenleksaker, och en mathiss som når alla fyra däck. För traditionalister ver- kar denna nya Benetti ha en Franken- båt-exteriör, men den totala summan blir mer än summan av dess delar.

MOTORYACHT

Sanlorenzo

SP110

I profil ser SP110, det italienska skeppsvarvets första Smart Performance-serie, klumpig ut, till och med något missformad. Men interiörens koordinerade pussel visar verklig genialitet. Designteamets mål var att omdefiniera hur människor lever på sina båtar. Bakre ingången är tvådelad, med den nedre delen med en utomhussalong med en videovägg, lounger och tillgång till fyra hytter.

Trappan upp leder till ett andra område där man umgås, men det är öppet och längre, med soffor i ena änden och ett informellt matbord i den andra. Fönster på tre sidor ger enastående utsikt, särskilt från baksidan, som har designkänslan av en takvåning på Manhattan. På utsidan lämnades bakre däck öppet för att ha plats för en jolle eller för att fungera som en vistelseyta vid vattnet, och det finns lounger och ett bord för uteservering på fördäcket. Men den verkliga överraskningen är flybridgen på övre däck – den är avsiktligt gömd i båtens låga profil och ger ett privat område att sitta i. Andra skillnader är båtens tre MAN 2 000 hk V12-motorer, kopplade till tre jetstrålar, vilket ger SP110 en imponerande topphastighet på 40 knop, även om den propellerlösa konfigurationen också tillåter körning med endast en motor för mycket god bränsleeffektivitet. Även om den inte är för alla var SP110 ändå en av årets mest inspirerade designer.

WEEKENDCRUISER

Wally

Wallypower 58

Denna kategori är vanligtvis en av de mest konkurrenskraftiga i Best of the Best, särskilt i år, med många värdiga lanseringar. Wallypower 58 kröntes tack vare dess kombination av utseende, funktioner och prestanda. Den har det diskreta utseendet som tidigare Wally-modeller, men går ett steg längre med en vindruta skulpterad av ett enda stycke glas och sitter ihop med en stiligt vinklad hardtop som ger skydd mot dåligt väder. Dubbla lounger sträcker sig längs med övre cockpit, och har plats för upp till 16 gäster, medan utomhusköket ger tillgång till mat och drycker utan att man behöver gå ner. Hela däcket är av ljus teak, som påminner om Wallys racesegelbåtar.

När båten är förtöjd fälls sidor på aktern ut för att nästan fördubbla båtens bredd, vilket låter de bakre solloungerna komma in i sammanhanget. Vid fören faller ankaret automatiskt från sitt skåp, så att kaptenen kan fjärrstyra det från rodret. Båtens ultradjupa V-skrov, parat med tre Volvo Penta D8-IPS-motorer, levererar en maxhastighet på 38 knop och en marschfart på 32. Det är inte den snabbaste båten i sin klass, men den är tillräckligt snabb för att köra ifrån dåligt väder. Eftersom det är en weekendbåt kommer gästerna uppskatta huvudsviten, med en queen size-koj i fören, pentry och lounge midskepps, förskepp med separat dusch och en generös hytt i hela båtens bredd i aktern.

SUPERYACHT

Wallypower: Gilles Martin Raget

N1

N1 är den första Mangusta 165Rev, ett språng in i nästa generation för Over-Marines ikoniska Mangusta 165- serie. Det italienska varvet gav Lobanov Design i uppdrag att skapa en exteriör som har ett mer öppet, användbart utrymme, samtidigt som Mangustas sportiga profil bibehålls. Designerna tittade på 1930-talets racingbilar för inspiration, vilket syns i de aggressiva men kurviga linjerna som bryts med en enda rad av tonade rutor som sveper över huvuddäck och nedre däck.

Men det geniala i detta fartyg är hur effektivt den eleganta överbyggnaden döljer generösa mängder av interiörvolym, inklusive sex hytter och besättningsrum för tio. Huvudsviten mäter 92 kvadratmeter i ett tvådelat plan i loftstil, och ytterligare en VIP-hytt är också i båtens fulla bredd. Lobanov skapade 10 procent mer gästutrymme för exteriören – yachten har också utfäll- bara balkonger på båda sidorna – inklusive ett stort fördäck med utrymmen för att umgås, med lounger, matbord och en infinity pool; en flybridge som nästan är osynlig från sidan, en expanderbar akterspegel och en beach club, ett utrymme i aktern som också ger möjlighet till bad. Som med alla sportyachter från Mangusta är prestanda en prioritet: N1 drivs av fyra 2 600 hk MTU-dieslar som driver två Kongsberg Kamewa vattenjetmotorer för en uppfriskande topphastighet på 34 knop.

SEGLINGSYACHT

Koru

Med sina 127 meter är Koru, enligt uppgift byggd för Jeff Bezos, den största segelyachten i världen. Den är mer än dubbelt så lång som en Airbus A330 och det tog fem år för Oceanco att slutföra Amazons grundares projekt. Koru är den högsta yachten som någonsin byggts, tack vare sina 70 meter höga master. Medan Oceanco har varit tystlåtna om projektet, till och med om namnet på konstruktören, inkluderar bekvämligheterna enligt uppgift en pool på däck, en biograf, flera lounger och ett urval av platser för umgänge. Koru sågs i april genomgå slutgiltiga tester till havs i Baleariska sjön, vilket tyder på att yachten kommer att levereras i tid till sommarsäsongen. Korus 127 meter långa stödfartyg, Abeona – det största Damen-stödfartyget hittills – förväntas ha en besättning på 37 och upp till fyra gäster i två hytter, en helikopter, dykutrustning och en stor samling vattenleksaker.

INTERIÖR

Kenshö

Admirals 247-fotare Kenshö uppvisar en okonventionell interiör som kräver uppmärksamhet av goda anledningar. Ägaren valde att avstå från den vanliga layouten och flyttade kaptensbryggan till huvuddäcket och gjorde det övre däcksområdet till sitt privata observationsrum. De dieselelektriska motorerna flyttades till ett tankdäck, vilket skapade utrymme för fem av de åtta gästhytterna på nedre däck, samt ett gym, en strandklubb och en 20 fots glasinkapslad pool i havsnivå. Den genomarbetade ägarsviten har fyra sammankopplade sektioner med sidenbroderade paneler i omklädningsrummet, mässingdörrar mellan vardagsrummet och sovrummet, och ett badkar skulpterat ur ett enda block av Carrara-marmor.

Genom hela yachten finns självlysande maneter, flamingos och teckningar av snäckor i olika rum i ett övergripande marint tema, medan ett takfönster och en jacuzzi med glasfront ger möjlighet till att umgås på soldäcket. Kenshös interiör är luftig, lätt och kurvig, med ljusa färger mot en mörkare fond och handmålade detaljer och är med sina asymmetriska former och talande design en hantverksmässig tolkning som pekar i en ny spännande riktning.

ELEKTRISK BÅT

Hacker-Craft

27 Special Sport

Att para ihop ett glittrande mahognyskrov med toppmodern elektrisk drift placerade Hacker-Crafts 27 Special Sport i toppskiktet bland en mängd övertygande nya elektriska båtar. Men New York-varvet skapar en fin, noggrann passform och finish på sina retroliknande passbåtar, och Florida-baserade Ingenity är en branschledare när det gäller att elektrifiera den marina sektorn, så det var inte så svårt att välja. Under en trevlig eftermiddag ombord på elektriska Hacker på en sjö i centrala Florida var dess så gott som ljudlösa gång – så tyst att du kunde höra vattnet slå mot skrovet – anmärkningsvärd. Liksom dess omedelbara vridmoment. Båten gick från noll till 55 km/h på mindre än fyra sekunder. Att para ihop 220 kW-motorn med två stora batterier i motorrummet krävde korrekt viktfördelning för att behålla båtens prestanda. Utöver tekniken var denna 27 Special Sport rolig att köra och skapade en Sista sommaren-kryssare för 2000-talet.

HÅLLBARHET

ETNZ

Chase Zero

Emirates Team New Zealand (ETNZ) valde att avstå från elektricitet till förmån för vätgas för sin 33-fotare, även om ingenting liknande funnits tidigare. Mindre än ett år efter att projektet startade slog Chase Zero ner i vattnet – och presterade felfritt. Kraftkonfigurationen för vätgas-bränslecellstack gör den till en båt utan koldioxidutsläpp och med säten för sex personer och 250 kg utrustning, som når 50 knop, med en räckvidd på fyra timmar vid 30 knop. Dess bärplansteknik, anpassad efter teamets erfarenhet av America’s Cup racerbåtar, bidrar också till en futuristisk design. Emirates vill att vätgaskraft blir mainstream så snabbt som möjligt – liksom andra America’s Cup-deltagare som utvecklar sina egna vätgasbåtar.
– Innan vi började sa experterna att det skulle ta minst fyra år att skapa Chase Zero och vi gjorde det på nio månader, säger Nick Burridge, ETNZ:s verksamhets- och tillförlitlighetsansvarige. Nu är målet att driva konceptet till världsscenen.

COMEBACK

Coral Ocean

Segling kan vara ett hån mot de bästa av planer. Det som såg ut som en enkel, kosmetisk uppfräschning på 5 miljoner dollar för Coral Ocean, den klassiska 238-fotaren 1994 Lürssen, förvandlades till en flerårig ombyggnad för nye ägaren Ian Malouf.

– Vi letade inte efter en båt i den åldern, konstaterar han, men den hade en fantastisk originalstruktur och det var dags för ett generationsskifte.

Coral Ocean hade också en exceptionell bakgrund: designern Jon Bannenberg, som anses vara gudfadern för yachtdesign, var pennan bakom över ett dussin yachter som blev suveräna, inklusive The Highlander, Nabila, Limitless, Thunder, och – hans sista – Rising Sun. Vad Malouf ville ha var långt ifrån hur Coral Ocean, med sin interiör i polynesiskt strandhustema, såg ut 2019. De afrikanska stamtextilierna, snäckskalen och drivvedsskåpen behövde försvinna, för att skapa kitschfria zoner. Och ombyggnaden innebar mycket mer än att byta inredning.

– Vid ett tillfälle var övre däcken nere till rent aluminium, som en nybyggnad, säger Will Kaye, Coral Oceans kapten, som övervakade projektet.

– Vi lade till 150 bruttoton, motsvarande 10 procent eller mer, till båtens volym.

Projektet involverade över 150 entreprenörer – inklusive 35 svetsare – som arbetade under covid- 19:s kulmen. Antalet kvadratmeter på toppdäcket fördubblades nästan, med en massiv hardtop tillagd som kronan på verket. Bland de andra betydande förändringarna utökades ägarens svit och spa-avdelningen förstorades. H2 Design och Maloufs fru, Larissa, använde benvita nyanser, tjocka mattor och modern inredning för att ge nya Coral Ocean en modern känsla som förstärkte de strukturella förändringarna. Det som kunde ha blivit en designkatastrof skrev i stället nästa kapitel för detta ikoniska fartyg.

DAGBÅT

Barton & Gray

Daychaser

Termen ”dagbåt” är vanlig men vag, och syftar på allt från en 20-fots mittkonsolsbåt till en 65-fots öppen kryssare. Den mest fokuserade designen i år var Barton & Grays Daychaser, en 2,75 miljoner dollars 48-fotare med sinnrikt downeast-utseende (sjövärdiga båtar vars utseende och namn härstammar från Maine). Skeppsarkitekten Doug Zurn designade det marinblå bredkroppsskrovet med ett öppet fördäck.

– Vi förväntar oss att alla tolv gäster kommer att vara uppe någon gång, säger han – med generösa lounger och ytterligare sittplatser bak. Båten har ett skyddat område under hardtopen där passagerarna kan samlas i hårt väder. Designen inkluderar även en praktisk kabin med en enkelhytt, med dusch och toalett och en liten navigationsstation eller ”Zoomrum” för distansarbete. Daychaser är i linje med hur de flesta människor använder sina båtar: kortare utflykter med gäster, snarare än par på övernattningskryssningar. Som man kan förvänta sig av en downeaster är cockpiten klädd i teak, med ett utomhuskök och bar. Jet-drive-konfigurationen ger Daychaser en bra manövrerbarhet, och avsaknaden av propellrar gör att den kan landa på stränder och sandbankar.

Av Michael Verdon och Julia Zaltzman