Silicon Valley tar sig an döden

Techhöjdare investerar miljarder i jakten på längre, sjukdomsfria liv. Men kan det verkligen finnas ett magiskt piller för odödlighet?

Entreprenören Dave Aspreys planer för slutskedet i livet är gan- ska enkla egentligen, även om några av hans ambitioner låter skrattretande optimistiska för de flesta av oss. ”Jag vill dö i en tid och på ett sätt som jag själv väljer och fortsätta göra fantastiska saker fram till den dagen”, berättar han för mig. ”Jag tycker inte att det är otroligt att tro att jag kommer bli 180 år gammal. Och om jag inte längre har energin så kommer det bara att vara för att jag gjorde för mycket coola grejer för mitt eget bästa.”

Asprey promenerar genom sina grönskande ägor i British Columbia med telefonen i handen pekande på de olika arterna i trädgården medan vi pratar över Zoom mitt under pågående pandemi. Han skyddar sin hud från solen med en larvig Outdoor Research-hatt och bär en lång rad pärlor som han säger är alla över hundra år gamla från olika kulturer runt om i världen.

Asprey, 48, är grundaren till hälsoimperiet Bulletproof och en uttalad förkämpe för rörelsen att förlänga människans livslängd bortom 100 år. Han har gjort sig miljoner på att experimentera med sin egen kropp och paketerat sina hemmagjorda upptäckter i böcker, en podd, konsulttjänster och konsumentprodukter (du kanske till och med har provat hans smöriga kaffe). Asprey, som tidigare var IT-säkerhetschef, är bara en av de många höjdarna i techvärlden som har börjat rikta sin uppmärksamhet, och kassa, mot problemet kring förlängningen av vår livslängd. Jeff Bezos, Peter Thiel, Sergey Brin, Larry Ellison, nämn en A-listare i Silicon Valley och han eller hon finansierar troligen forskning i ämnet, experimenterar med att motverka åldrande eller både och. Det här är giganter som inte ser någon som helst anledning till varför de inte kan ta techindustrins besatthet med optimering och applicera det på den ultimata utmaningen: att övervinna döden.

Och deras ansträngningar tycks betala för sig: Tack vare den senaste framstegsexplosionen är kanske Aspreys vision att leva hälsosamt långt in i hans andra århundrade inte så galen trots allt. Faktum är att för de som befinner sig i medelåldern nu så finns det en handfull behandlingar som för tillfället testas för första gången i mänsklighetens historia för att radikalt förändra hur vi ser på åldrandet. Om forskarna har rätt så kan en person som är 40 idag rimligen tänkas fortsätta åka skidor, springa ett maraton eller spela tennis när de är 100.

”Om du motverkar åldrandet på rätt sätt”, menar Asprey, ”så kommer du att ha en motståndskraft och energi att övervinna det du råkar ut för. Om du får covid-19 så blir du troligtvis mindre sjuk. Idén är att du, på en cellulärnivå, gör dig själv svår att döda.” Den mest extrema av de kontroversiella behandlingarna som Asprey har genomgått involverade att ta stamceller från sin egen benmärg och fett och sedan injicera det på hundratals ställen i sin kropp. ”I varje led, mellan varje kota, i min ryggmärgsvätska, mitt ansikte och mina fortplantningsorgan”, berättar han glatt för mig. ”För det jag spenderade på det hade jag kunnat köpa mig en fullt utrustad Tesla.”

Han vandrar uppför trapporna till sitt hemmakontor som ligger ovanför ett labb värt miljontals dollar och som är fyllt av hälsoprylar som till exempel en kryokammare, en hypoxisk tränare och en AI-aktiverad cykel. ”För en välbärgad person så borde investeringen i din kropp vara en del av din Jag är rik-strategi”, förklarar han. ”Personligen tycker jag att du borde tillbringa minst 2 till 3 procent av din förmögenhet på hälsa och ett långt liv. Ha en personlig kock som kan laga rätt mat åt dig. Det är inte så svårt.”

Det kan låta överdrivet att säga att BioVivas VD Liz Parrish tror att döden är ett val, men för henne visar Aspreys mål att leva tills han är 180 att han har för lite ambition. ”Om du kan uppnå homeostas i kroppen”, säger Parrish, ”där den regenererar sig bara lite snabbare än den degraderar, vad kommer du då att dö av? En olycka eller naturkatastrof förmodligen. Det finns inget utgångsdatum vid 90 eller 100 års ålder.

”Om forskarna har rätt så kommer en person som är 40 idag kanske fortfarande åka skidor, springa ett maraton eller spela tennis när de är 100.”

Lång, blond och vältränad ser Parrish ung ut för sina 49 år, tillräckligt för att övertyga dig om att beställa det hon tar. Men precis som Asprey har hon fått kritik från forskningsvärlden för att ha blivit ”patient zero” i hennes egna experimentella läkemedeltester som har för avsikt att stoppa åldrandet på cellulär nivå. 2015 undergick Parrish telomerase- och follistatingen-behandlingar i Bogotá, Colombia. Procedurerna involverade att få hundratals injektioner av en gencocktail tillsammans med ett modifierat virus för att leverera de nya generna in till cellerna i hennes kropp. Målet var att motverka den åldersrelaterade minskningen av muskelmassa och förlänga hennes telomerer, ”kapsylerna” på ändarna av våra kromosomer. Forskare har identifierat deras upplösning som inte bara en signal på åldrande men också en potentiell orsak till åldersrelaterad degradering.

Parrish berättade för media om sina hemliga experiment och har publicerat periodiska uppdateringar om sin hälsa under de senaste fem åren och rapporterar att hon har ökat sin muskelmassa och förlängt sina telomerer. Parrish punkrock-inställning kommer från hennes övertygelse att det medicinska forskningssamfundet, både Food and Drug Administration (FDA) och de forskare som inte är företagare rör sig för långsamt och med för mycket begränsningar när det handlar om att göra framsteg. Men genterapi är ett relativt nytt område inom medicinen som för med sig en mängd nya risker, däribland cancer, allvarliga immunreaktioner och infektioner orsakade av den virala vektor som används för att leverera läkemedlet.

Parrish lägger inte mycket vikt vid den typen av orosmoln. ”Det må finnas risker”, berättar hon för Robb Report, ”men den kända risken att du kommer att dö är 100%. Så du måste ta ett eget beslut om den potentiella fördelen är anledning nog.”

”Människan har alltid försökt att hitta ungdomens källa så folk kan vara skeptiska till det faktum att behandlingar för att motverka åldrandet nu funkar”, säger brittiske investeraren och företagaren Jim Mellon. ”Men faktum är att det händer äntligen och vi behöver ta vara på ögonblicket.” Mellon är medgrundare till Juvenescence, ett tre år gammalt farmaceutiskt bolag som investerar i flertalet olika teknologier samtidigt för att öka oddsen för att lansera vinnande produkter på marknaden. Mellon, 63, har skapat sig sin förmögenhet på att satsa på vältimade investeringsmöjligheter och han förutspår att en ny ”börsmani” för att motverka åldrandet lurar precis runt hörnet. ”Det är som uppbyggnadsfasen av åldrandets biotech”, berättar han. ”Om du hade investerat tidigt i internet så skulle du vara en av de rikaste personerna på jorden. Vi är där nu, så möjligheten för investerare är enorm.” Enligt en rapport av Bank of America Merrill Lynch, så har han inte fel: Marknaden för teknologier för att utöka människors livslängd tros växa sex gånger om till 610 miljarder dollar inom de nästkommande fem åren.

Medan jag pratar med Mellon sent under våren så befinner han sig ostörd på Isle of Man, en liten landtunga i irländska havet. Trots att han har varit, enligt honom själv, ”fångad” där i 15 veckor under covid-19-nedstängningen är han gladlynt och pratsam och vill göra det tydligt att hans intresse i att förlänga livet är mycket mer än bara finansiellt. ”Att arbeta för att förlänga livslängden har en etisk orsak”, säger han. ”Om vi kan hjälpa människor att leva ett hälsosamt liv tills det tar slut så kommer vi att förändra världen helt. Vi kommer att minska på det enorma trycket på misslyckade hälsovårdssystem och vi kommer att behöva återuppfinna pensionen och livförsäkringen. Det här borde vara det första valet i vem som helsts investeringsportfölj.”

Om du vill hoppa på tåget av denna sociala aspekt på åldrandet så hjälper det att förstå kursen åldrandet idag har framför sig. I USA:s mest välbärgade områden blir folk i genomsnitt 88 år gamla. (Samtidigt ligger åldern i landets fattigaste områden på bara 66 år på grund av en mängd ojämlikheter, däribland diet, stress, rökning, föroreningar och sjukvård.) För de flesta människor börjar hälsan gradvis försämras under de sista 15 åren i livet och börjar med kroniska sjukdomar, däribland artrit och diabetes. Om vi kunde eliminera den typen av sjukdomar menar experterna att USA skulle spara 7,1 miljarder dollar i sjukvårdskostnader under de nästkommande 50 åren. (Var alla dessa pigga hundraåringar ska bo på denna redan tätbefolkade planet återstår att se.)

Ett av Mellons hetaste tips är på en sorts läkemedel som heter senolytika som skadar åldrande celler, så kallade ”zombieceller” som, av komplexa anledningar, slutar dela sig när vi åldras. Senescentaceller skadar kroppen genom att utsöndra sammansättningar som orsakar inflammation i angränsande vävnader. Många åldersrelaterade sjukdomar – artrit, diabetes, Alzheimers, cancer – har en inflammatorisk komponent och forskning tyder på att ansamlingen av senescenta-celler är en stor del av problemet.

Det finns flertalet biotech-startups som utvecklar läkemedel som tar sig an senescenta-celler men de som har kommit längst är Unity Biotechnology, ett företag i södra San Francisco med tre läkemedel som undergår kliniska tester för att adressera åldersrelaterade sjukdomar, där artros i knäna är först ut. Unity fick fram mer än 200 miljoner dollar från stora namn som Thiel och Bezos som bidrog genom deras investeringsbolag innan det introducerades 2018. Sedan dess har Mellon också köpt ett mindre innehav.

Den heliga graalen av senolytika kommer att vara utvecklandet av förebyggande behandlingar för att eliminera senescenta-celler från kroppen innan de orsakar åldersrelaterade sjukdomar och därmed, teoretiskt sett, förlänga livslängden. I juni publicerade ett team från Sloan Kettering ett genombrott i forskningen som visade att CAR T-celler – oftast använda för precisionsbehandlingar mot cancer – också kan användas för att angripa och döda senescenta-celler. Receptbelagd senolytika för att motverka åldrandet är fortfarande många år bort men det är inte förvånande att det finns en stor grupp entusiaster som vill ha få tag på mirakelmedlen redan nu, helst igår, och det finns inte heller brist på icke-godkända vägar att jaga efter dem. Efter att ett antal forskningsstudier till exempel undersökte de senolytiska effekterna av ett cytotoxiskt läkemedel som heter Dasatinib publicerade hemsidan FightAging. org en steg-för-steg-guide till hur man kunde självexperimentera med användandet av cytostatika.

Det krävs inte en magisterexamen i biokemi för att inse att intaget av icke-godkända cytotoxiska läkemedel kanske innebär sidoeffekter, men det har inte stoppat en nitisk grupp av body-hackers från att testa det själva och föra rapporter om sina försök online. Internet är nedlusat med nybörjarråd för att motverka åldrandet – och tveksamma företag som är angelägna om att ta pengarna från de hoppfulla och desperata, som till exempel företaget som tar 8 000 dollar för att göra transfusioner av plasma från blodet från tonåringar och 20-åringar. Många av dessa är som bäst ineffektiva och som värst dödliga med tanke på att samma cellsystem som säkerställer utvecklingen hos unga människor skulle kunna orsaka cancer när det pressas för långt. Föreställ dig den tragiska ironin av att betala tiotusentals dollar för en terapi som lovar att förlänga ditt liv men som faktiskt orsakar cancern som dödar dig.

”Det må finnas risker men den kända risken att du kommer att dö är 100%.”

Förutom de uppenbara farorna med återanvända cytotoxiska läkemedel och åderlåtandet av tonåringar så kan det vara svårt för en lekman att separera världsomvälvande genombrott från hemska idéer. Vi välkomnar in på scenen en av världens ledande experter på motverkandet av åldrande för att hjälpa oss bena ut vad som är vad.

Eric Verdin, 63, är ordförande och VD för Buck Institute, ett globalt erkänt center för forskning inom åldrandet i Marin County utanför San Francisco. Verdin är självsäker i sitt löfte om att leva hälsosamt till åtminstone 100. Idag. Men 180? Räkna inte med det. ”Jag förutspår, baserat på allt vi vet idag, att vi kan ta oss till 120 och det är nog det bästa vi kan åstadkomma i den förutsebara framtiden. Jag satsar mitt hus på att vi inte kommer att se någon leva till 180 förrän om 200 år, om någonsin”, säger han. ”Men att se till att alla blir hälsosamma hundraåringar, det är något vi kan göra idag. Och det är något att bli uppspelt över.”

Verdins egna labb på Buck Institute studerar åldrandets immunförsvar och hur det påverkas av livsstilsfaktorer såsom näring och motion. Med information av denna forskning följer Verdin en tidsbegränsad diet där han äter alla sina måltider under en åtta till nio timmars period och får mycket motion genom att cykla mountainbike bland kullarna i Marin. ”De goda nyheterna är att över 90 procent av det som orsakar sjukdomar är miljö-relaterat och det innebär att det ligger inom din egen kontroll”, säger han. Men han understryker att den ansvarstagande hanteringen av din hälsa har sina gränser, som att undvika experimentella terapier. ”En grupp människor har bestämt att testa några dyra och farliga interventioner men det finns inga som helst bevis att det kommer hjälpa dem leva längre”, säger han. Problemet är, enligt Verdin, att resultaten av att försöka motverka åldrandet i labbförsök kan se väldigt positiva ut men översätts sällan med framgångsrika resultat på människor. ”Det finns ett enormt gap mellan hälsan hos en stressad labbråtta och en optimalt hälsosam sådan”, säger Verdin. ”Så när du behandlar labbråttor med denna typ av terapier för att motverka åldrandet så ser du ett överdimensionerat resultat som inte alls garanterar samma resultat hos människor.” Å andra sidan, berättar Verdin för Robb Report, så finns det definitivt nya behandlingar som är värda att bli uppspelta över. Ta till exempel rapalogs, en typ av läkemedel som interagerar med ett protein som heter mTOR och som fungerar som en hjulsprint för flertalet kritiska biologiska processer, däribland cellutveckling och ämnesomsättning. Rapalog-läkemedel trappar ner mTOR och motverkar möjligtvis åldersrelaterade sjukdomar såsom diabetes, stroke och vissa former av cancer. Läkemedlet rapamycin, det mest studerade av dem, godkändes i USA 1999 för att motverka avvisandet av organtransplantationer. Förra året publicerade den medicinska journalen Aging en debattartikel av onkologen Mikhail Blagosklonny där han argumenterade att rapamycin – i små eller periodiska doser – är effektiv som en motverkande behandling för att stävja sjukdomar kopplade till åldrande och att i de äldre ”till och med kan vara farligare att inte ta rapamycin än att röka.”

Senare i år förväntas en biotech- firma som heter resTORbio, som startade 2017 hos Schweiz-base- rade läkemedelsbolaget Novartis, ansöka om FDA-godkännande för deras rapalog RTB101 som kliniska tester har visat ska sakta ner den åldersrelaterade degraderingen av immunförsvaret och förbättra immunresponsen hos de äldre med mer än 20 procent, en nyckelfaktor för att skydda de sårbara i befolkningen från sjukdomar. (Det pågår för tillfället studier på äldre patienter med covid-19.) ”Det är det program som kommit längst av alla inom forskningen kring åldrande”, berättade Joan Mannick, medgrundare och överläkare hos resTORbio, för MIT Techology Review förra året. ”Om hälsomyndigheterna godkänner detta läkemedel så kommer vi att ha en produkt för människor för att motverka åldersrelaterade sjukdomar. Inte bara under vår livstid utan inom ett par år.”

En av de många effekterna av rapamycin är att den efterhärmar mekaniken som kommer av att begränsa kaloriintaget. Som Verdins och andra studier har visat ger fastandet ett antal fördelar för att motverka åldrandet, däribland insulinreglering, förminskningen av inflammation och, för att uttrycka det enkelt, för att rensa ut ämnesomsättningens uschliga restprodukter – en av anledningarna till att Twitters VD Jack Dorsey och andra techgiganter bara äter ett par mål i veckan. För de flesta vanliga dödliga är det otroligt svårt att hålla sig till fastandet och inte heller särskilt roligt, därav det enorma intresset i ”kalori-begränsnings-mimetik” såsom rapamycin som ger alla fördelarna utan det tråkiga i att inte kunna äta. Av alla kaloribegränsnings-mimetikerna så är den som fångat det största intresset från forskare inom åldrande redan på marknaden; metformin, ett diabetesläkemedel som funnits i årtionden. Metformin blev en del av Silicon Valleys hälsoregim för flera år sedan efter att en epidemiologisk studie visade att typ 2-diabetiker som tog läkemedlet levde längre än icke-diabetiker som inte gjorde det. ”I stort sett alla som forskar inom åldrande tar metformin”, berättar Verdin för mig. Han tar det själv och nästan alla jag intervjuade tar det också eller har tagit det.

”De goda nyheterna är att över 90 procent av det som orsakar sjukdomar är miljörelaterat och det innebär att det ligger inom din egen kontroll.”

I april meddelade Nir Barzilai, en erkänd endokrinolog som var i framkant i forskningen på metformins motverkande effekt på åldrande, i en debattartikel i journalen Cell Metabolism att hans team ska lansera en stor klinisk studie för att undersöka vilka effekter för att motverka åldrandet läkemedlet har på icke-diabetiker. Barzalais mål är att bevisa för FDA att själva åldrandet, inte bara sjukdomarna som associeras med det som Alzheimers och artrit, kan behandlas som en sjukdom. Om Barzilai lyckas och FDA godkänner åldrandet som en behandlingsindikation skulle processen kring att få ut behandlingar för att motverka åldrandet till marknaden snabbt accelerera.

”Precis som FDA kunde agera snabbare för att få ut covid-19- behandlingar på marknaden i år så kommer vi att komma till en punkt när allmänheten pressar FDA till att godkänna åldrandet som en sjukdom vilket kommer att resultera i enorma kliv framåt för forskningen”, säger Mellon. Han har varit med och finansierat Barzalais forskning kring metformin som han anser kommer att vara instrumental i att bevisa att det finns komponenter som kan förlänga människans livslängd överlag. ”Faktum är att USA har de bästa regleringarna i världen för utvecklandet av nya läkemedel”, säger Mellon. ”Vi befinner oss i den första eran någonsin där människor kan biotekniskt tilllämpas för att leva längre. Och om tio år kommer vi att ha lösningar som är ännu bättre än idag. Vänta bara, det kommer.”

Text: MEGAN MILLER Illustration: PETER CROWTHER