Ett av de allra viktigaste föremålen som ägs av ett svenskt museum återfinns på Nobelmuseet i Stockholm. Detta tack vare den svenske affärsmannen Per Taube som generöst donerade föremålet i fråga.
Affärsman, fastighetsmagnat, slottsherre, friherre och pappa. Det är några av alla de titlar som tillskrivs Per Taube. Numera kan han även addera mecenat. Begreppet mecenat härleds till den romerske riddaren och statsmannen Maecenas som var särskilt benägen att hjälpa och främja sin samtids kulturpersonligheter. En mecenat i dagens benämning omfattar personer som främjar kulturyttringar, bland annat genom likvida donationer, eller som i Per Taubes fall – en donation av ett viktigt historiskt föremål.
Donationen är starkt kopplad till en av världshistoriens viktigaste och mest kända människor, nämligen Albert Einstein. I början av 1920-talet mottog Einstein Nobelpriset i fysik. Han var på den tiden en av världens kändaste människor, enbart Charlie Chaplin och rimligtvis Franklin D. Roosevelt var av högre renommé. Än idag, 100 år efter Einsteins Nobelpris, är han tveklöst den störste Nobelpristagaren som världen skådat.
Stockholm kan stoltsera med flertalet intressanta museer. Men det finns ett museum som särskiljer sig extra mycket. Nobelmuseet i Gamla stan är en av Sveriges största turistattraktioner. Omkring 90 procent av museets alla besökare består av turister. Anledningen är tämligen enkel. Nobels varumärke har ett enormt anseende på det internationella planet. Högst sannolikt är det mer populärt internationellt än vad det är i Sverige, vilket till viss del är beklagligt. Av alla de hundratusentals människor som besöker museet årligen är det föga förvånansvärt att Einstein är i särklass mest eftertraktad. Visst, Marie Curie, Ernest Hemingway och Alexander Fleming må ha gjort mycket för mänskligheten, men Einstein är och kommer alltid att förbli den störste. Det var följaktligen väldigt passande att Per Taubes donation omfattade ett manuskript, handskrivet i sin helhet, av Albert Einstein. Manuskriptet köptes av den svenske artefakthandlaren Alexander Bitar som beskrev föremålet som ”ett av världens viktigaste Einstein- manuskript som samtidigt är det ultimata föremålet för Nobelmuseet”.
Att det är det ultimata föremålet för Nobelmuseet kan tydligast förklaras med det uppenbara att det rör sig om ett utförligt handskrivet manuskript av Einstein. Manuskriptet i fråga berör relativitetsteorin i egenskap av att Einstein framför en variant av hans exceptionellt genialiska allmänna relativitetsteori, vilken han först publicerade år 1915. Detta manuskript skrev Einstein år 1922 i samband med att Kungliga Vetenskapsakademien utsåg Einstein som mottagare av Nobelpriset i fysik, och detta blev Einsteins allra första publicerade verk i egenskap av Nobelpristagare. Vidare kan tilläggas att manuskriptet även har ägts av en annan pristagare, nämligen fysikern Max von Laue, vars namn återfinns i proveniensen. Det är således ingen underdrift att konstatera att detta manuskript äntligen har hamnat i sitt sanna hem – Nobelmuseet. Resan tog 100 år, och huvudpersonen bakom detta är Per Taube som vi på Robb Report lyckades slå oss ned med och ställa ett par frågor.
Per, hur kommer det sig att du valde att donera detta exceptionella föremål till Nobelmuseet?
– Det är verkligen ett unikt dokument. Det hade naturligtvis varit kul att ha det hemma men jag tyckte det skulle passa perfekt på Nobelmuseet, så det kan komma så många fler till glädje.
Hur har din relation sett ut till Nobelmuseet och Nobelpriset genom åren? Har du närvarat på Nobelfesten?
– Jag lanserade faktiskt en alternativ idé för Nobel Center. Istället för att bygga nytt tyckte jag man skulle försöka köpa Waterfront, göra en ny Nobelinspirerad fasad och dessutom få promenadavstånd till Stadshuset. Sannolikt billigare och lägre risk. Jag tycker fortfarande att det är en god idé. Jag har varit på Nobelfesten.
Även om ditt primära fokus är Sverige så får man ändå betrakta dig som en internationell affärsman, hur högt värderas Nobel och Nobelpriset på ett internationellt plan?
– Nobel är definitivt ett av världens starkaste varumärken. En enorm tillgång och ära för både Sverige och Norge.
Manuskriptet berör relativitetsteorin, hur väl bevandrad är du i Einsteins relativitetsteori?
– Jag har inte försökt tillämpa formeln, det är lite för svårt, men däremot så vet jag vad den innebär och vilken enorm påverkan den har haft – på gott och ont.
Einstein är en idol och förebild för många, vem är din absoluta favorit från historieböckerna? Och finns det något föremål kopplat till den personen som du hade velat ha i din ägo?
– Det finns ju så många spännande personer i historieböckerna, de flesta är nog inte förebilder men har ändå fascinerat mig. Varför inte resa till Chicago på 30-talet och träffa Al Capone? Jag skulle ta med mig något spännande dokument, kanske domen när han till slut dömdes till fängelse.
Är du själv en själv en samlare av historiska brev och dokument? Eller samlar du möjligen på något annat?
– Jag tycker det är spännande när jag kan hitta brev, dokument, konst eller konsthantverk som har en koppling till Steninge slott eller släkten Taube, helst både och.
Du äger ett slott från 1600-talet, hur viktigt är det att bevara gamla byggnader, monument, artefakter, och så vidare?
– Det är något som är högst närvarande, varje dag. Jag har jobbat hårt för att återupprätta slottet med alla dess byggnader samt parkerna till sin forna glans. Det är verkligen en ynnest att få göra en sådan resa.
Slutligen, uppmanar du fler att donera föremål till museer?
– Självklart gör jag det. Om man har möjlighet att investera i ett unikt föremål är det faktiskt en tillfredsställelse att dela det med många, och då är väl en donation till ett museum en perfekt lösning.
Text: Arvid Svensson
