Med internationell rättvisa överst på agendan

De arbetar oförtrutet med att försvara de mänskliga rättigheterna och sedan sju år finns ett kansli i Sverige.

Human Rights Watch, HRW, är en ekonomiskt och partipolitiskt oberoende människorättsorganisation med högkvarter i New York. De arbetar mot att stater rekryterar barnsoldater, barnarbete, gatubarn, spridning av hiv/aids, tortyr, maktmissbruk av poliser, dödsstraff, användning av förbjudna vapen, människohandel, krigsförbrytelser och rättigheter för HBTQ-personer samt akademisk frihet och internationell rättvisa.

– Med den stora mediala uppmärksamhet våra rapporter får kan vi rikta världens blickar mot kränkningar av mänskliga rättigheter och ställa förövarna till svars, säger Måns Molander, chef för HRW Norden.

Organisationen grundades 1978 och arbetar över hela världen. De finns i 100 länder där 600 personer, ofta med bakgrund som nationella experter, jurister eller journalister arbetar. De är en extremt viktig aktör i arbetet med att identifiera brott mot och försvara mänskliga rättigheter. De avslöjar brotten i global media och identifierar aktörer som kan stoppa övergreppen och ställa förövarna till svars. De kan aldrig ta emot gåvor från stater eftersom de är totalt oberoende och måste vara helt objektiva utan politisk påverkan när de identifierar kränkningar av mänskliga rättigheter. Arbetet finansieras genom donationer från privatpersoner och företag. För att markera sitt politiska oberoende avvisar man kategoriskt direkta och indirekta bidrag från regeringar och statsfinansierade organisationer som till exempel Sida.

Lite historik

HRW grundades 1978 som ”Helsinki Watch” med syfte att bevaka hur regeringarna i Sovjetunionen och östblocket efterlevde överenskommelserna i Helsingforskonferensen 1975. Under åren bildades flera watch committees som till exempel America’s Watch 1981, Asia Watch 1985 och Africa Watch 1988. Samma år samlades de olika organisationerna under ett och samma paraply med huvudkontor i New York.

Medarbetarna har sin bakgrund inom olika yrken, ofta med en akademisk examen i botten, och många är till exempel jurister eller journalister. De utreder fall i alla länder, politiskt oberoende av andra organisationer men med stöd av donationer från privatpersoner. Sina forskningsrapporter presenterar de för bland annat FN, EU och massmedia i hela världen.

HRW i Sverige

Den svenska avdelningen har funnits i sju år och Robb Report träffar Måns Molander på Norrsken i de gamla spårvagnshallarna på Birger Jarlsgatan i Stockholm.

– Jag har arbetat med mänskliga rättigheter i över 20 år inom UD, och när den här möjligheten kom 2017 kunde jag inte motstå utmaningen eftersom mänskliga rättigheter är så viktigt och något jag brinner för att arbeta med.

– Mitt uppdrag består av två delar: insamling av medel och påverkan på beslutsfattare angående mänskliga rättigheter. För oss handlar det inte om partipolitik – det är inte höger eller vänster utan det är konstitutionella rättigheter och grundlagsrättigheter. De ska gälla lika för alla och alla ska ha samma förutsättningar att göra vad man vill och älska vem man vill – det är en frihetsfråga.

I och med att insamlingsverksamheten ingår i dina uppgifter, fick du då finansiera dina egna kostnader?

– Det gjorde jag rätt fort, våra initiala mål om fem till tio miljoner kändes ganska högt men vi passerade det snabbt och var uppe i mycket mer väldigt tidigt.

Kommer pengarna från privatpersoner eller företag?

– Den största delen är absolut privat. Givare som ger själva eller via en stiftelse som familjen har. Varje år organiserar vi också en insamlingsmiddag för 200 personer. Då arrangerar vi också en tyst auktion vilket är ett lågmält sätt att genomföra en auktion på. Då har vi konstnärer på plats som kan beskriva varför till exempel ett konstverk är viktigt. Fotografer som skänker sina bilder berättar om de konflikter som de bevittnat och vad bilden betyder vilket ger en viktig dimension till varför man ska lägga bud.

– Dessa middagar är mycket uppskattade och de är ett bra sätt att få information direkt om hur vi arbetar. Vi har med medarbetare från fältet som berättar om hur vi gör skillnad i världens kriser och vad donationerna går till.

Hur väljer ni fall?

– Genom att belysa problemet i tre punkter:

1. Hur ser övergreppets allvar ut?

2. Hur många påverkas?

3. Har vi en chans att påverka?

– Alla tre parametrar ska vara uppfyllda men det finns självklart undantag. Om Ryssland ställer till med en attack med kemiska vapen i Syrien kan vi inte hindra det, men det är viktigt att det kommer ut information om det. Vi mediaabearbetar effektivt. Tidigare kunde det bli en rapport på 600 sidor som det tog tid att skriva och få ut – idag är tempot mycket högre. Vi sprider informationen samma dag med bildmaterial och producerar 2 500 inlägg om året vilket är tio om dagen. Vi kan gå ut med materialet publikt, till skillnad från Röda Korset och FN som inte vill riskera närvaro i vissa länder men de kan komma in i häkten och fängelser. Vi samarbetar angående materialet och det är det publika trycket som får beslutsfattarna att sluta med sina övergrepp. Vårt mål är att förövarna ska upphöra med sina brott och för oss måste det finnas ett ansvarsutkrävande. Det ska vara svårt att begå övergrepp!

Human Rights Watch fick Nobels Fredspris 1997. Berätta om det.

– Tillsammans med en handfull andra organisationer hade vi arbetat fram ett fördrag som förbjuder landminor. Det var ett hårt arbete men det ledde till att fler och fler stater anslöt sig och därmed lovade att inte tillverka, använda eller sälja landminor. Arbetet har fortsatt och är framgångsrikt. Idag har 80 procent av världens stater – 164 stycken – skrivit under fördraget.

– Arbetet med förbudet mot att använda sig av barnsoldater under 18 år har gjort att antalet barnsoldater sjunkit till över hälften. Det skickar till exempel en stark signal till krigsherrar i Kongo när världssamfundet säger att gör du så kommer du att hamna i fängelse. Detta innebär inte att alla barnsoldater försvinner, men risken att bli tvingad att åka till Haag och bli dömd att tillbringa resten av livet i fängelse har gjort att antalet barnsoldater sjunkit kraftigt.

– Tchads förre diktator ställdes inför domstol i Senegal, det var första gången som ett afrikanskt land fällde en annan afrikansk ledare för liknande brott. Denna gång handlade det om 30 000 civila dödade. Detta lyckades mycket tack vare vår talesperson Reed Brody som kallas ”the Dictator Hunter”.

Hur är det med kunskapen om HRW i Sverige?

– Den växer hela tiden och vi är unga. Vår ambition är att bli nummer ett i internationella mänskliga rättigheter och att vi ska vara den organisation som man i första hand tänker på när det gäller globala frågor. Vi anstränger oss hela tiden för att bli mer synliga.

Är medarbetarna avlönade eller är volontärer basen i er medarbetarkår?

– Alla som arbetar är avlönade, de som ingår i kommittéer som hjälper oss att hitta nya personer som ska stötta oss är volontärer. De som stöttar oss är personer som gjort en ordentlig genomlysning av vår verksamhet och det är inte ovanligt att de ofta har fler mottagare av bidrag.

– Det vi gör vill inte staterna prata om, som till exempel när det gäller det som sker i häkten och för fängslade oliktänkande. Det finns alltid ett starkt behov av splittring och maktfullkomlighet hos individer med makt i vårt samhälle. Vi vill inte ha den typen av samhällen som bygger på att någon ska behålla makten och därmed skapa splittring genom att utnyttja minoriteter och skapa ett samhälle som är polariserat.

– Det finns flera ledare som använder etnicitet eller religion för att piska upp en stämning för att det ska gynna dem själva. I det landskapet blir det vi gör ännu mer viktigt för att se till att alla har sina mänskliga rättigheter intakta.

Iran – hur går det där?

– I Iran har säkerhetsstyrkorna dödat etniska minoriteter. Det är inget nytt att regimen slår tillbaka våldsamt mot protester i Iran men här finns viktiga nya element. Det är protester över hela Iran, det är nya grupper som till exempel unga skolflickor och det är en global rörelse med demonstrationer över hela världen. Regimens agerande splittrar hela Iran – men det finns en våg av solidaritet med demonstrationer i det tysta. Regimen har ett obegränsat våldskapital och vi vill ha en mobilisering, inte bara kritik från regeringar men också genom kreatörer inom konstvärlden för att uppmärksamma att det finns de som riskerar att dödas. Vi behöver fördröja att nya avrättningar genomförs eftersom vi har sett att i Iran kan dödsdomar överklagas av iranska advokater och domar omvandlas till fängelse. Och det är med ett internationellt tryck genom uppmärksamhet för att Iran inte ska avrätta flera medborgare som vi kan rädda liv.

Fakta

• –  Human Rights Watch blev 2016 Svenska Postkodföreningens 56:e förmånstagare.
• –  Human Rights Watch Sverige har ett godkänt 90-konto vid Svensk Insamlingskontroll.
• –  Human Rights Watch Sverige är medlem i Giva Sverige som arbetar för att insamlingar i Sverige ska genomföras på ett etiskt och professionellt sätt med full insyn.
• –  Human Rights Watch Sverige rapporterar varje år till rådet och följer den standard som anges i rådets kvalitetskod.
• –  Anmälan till givarmiddag görs bäst på HRW:s hemsida, via e-post till sweden@hrw.org eller per telefon.

Text: Britta Rossander