Den kompletta guiden till Rolex Oyster-armband, från 1948 fram till idag  

Vi dyker djupt in i ursprunget och utvecklingen av världens mest ikoniska armband för sportklockor med särskilt fokus på Submariner. 

Den här guiden förklarar hur ett Rolex Oyster-armband är så speciellt i relation till dykaruret Submariner. 

Även om samlandet av klockor som Rolex GMT Master, Daytona, Submariner med flera alltid kommer vara huvudfokus – och även om priserna på Rolex sportklockor har sjunkit på senare tid när pandemins samlare försvunnit – kan ett “korrekt” eller “felaktigt” Oysterband göra eller förstöra en specifik Rolexaffär. Skicket är en sak: lösa stift som håller ihop länkarna kan göra att armbandet hänger, skramlar eller till och med går sönder. För samlare är det dock ännu viktigare att armbandet historiskt matchar klockan – att det är, som Rollie-entusiasterna säger, “korrekt för den referensen.” Om du ska samla Rolex, och särskilt Submariner, är det därför av den anledningen avgörande att förstå Oyster-armbandets utveckling.

Medan vissa kanske hävdar att Jubiléebandet är lika ikoniskt som Oysterbandet och Presidentbandet mer sofistikerat, kan ingen förneka Oyster-designens allestädes närvaro. Det har kopierats av fler klockföretag än kanske något annat armband på marknaden, och ett Rolex Oyster-armband fortsätter att användas för Rolex modeller genom hela varumärkets katalog. Mer än sjuttio år efter sin introduktion anses det fortfarande vara en milstolpe bland samlare att äga ett.

Direkt igenkännligt med sina tre länkddelar, robusta konstruktion och flödande linjer har Oysterbandet framgångsrikt parats med otaliga Rolexmodeller sedan introduktionen på 1940-talet – även om vi skulle hävda att dess bästa och mest kända partnerskap alltid har varit med Submariner, Rolex dykarklocka med flaggskeppsstatus För även om en Submariner på ett NATO-armband, ett gummiarmband eller till och med på ett läderband eller Jubileeband fortfarande är en Submariner, är den som parats med ett Oysterband en ikon.

–Oysterbandet är utan tvekan en av nycklarna till Rolex framgång sedan 1940- och 1950-talen, säger den välkända experten handlaren för vintageklockor Eric Wind. 

–Det var integrerat från födelsen med Submariner, Explorer, GMT-Master och Daytona. Även om det ursprungligen var en design av Gay Frères på 1930-talet, fann det verkligen sitt plats när Rolex monterade det på dessa sportmodeller från 1950- och 1960-talen. Det har utvecklats från tunna nitade modeller till de solida, mycket tyngre Oysterbanden vi känner idag.”

Utan att gå för djupt in i varje liten förändring genom åren av Oysterbandet (det har funnits många sådana) ska vi undersöka de referenser som specifikt parades ihop med Submariner. Den här guiden kommer att avsevärt höja din nivå av kunskap inför samlande av Rolexklockor. Nästa gång du tittar på din Rolex dykarklocka på din handled, kanske du kommer att känna att denna anspråkslösa metallbit förtjänar den respekt den får.

En kort historia om Oyster-armbandet

Till en början såldes Rolex-klockor med läderband, och metallarmband var ett tillbehör som kunde höja slutpriset avsevärt – på 1930-talet kunde kunderna exempelvis välja Bonklipbandet från Schweiz främsta armbandstillverkare, Gay Frères. Detta Bonklipband hade länkar i lättviktsstål och raka ändlänkar. Eftersom Gay Frères då var ett oberoende företag kunde många andra märkesklockor också levereras med sådana armband. (Observera att när Rolex 1998 förvärvade Gay Frères helt och hållet, blev Oysterbandet en helschweizisk, inhemsk produkt.)

Men som med många saker Rolex, uppstod inte Oysterbandeta färdiga format ur jordens inre till musik av pukor och trumpeter på en enda dag. Snarare utvecklades Oysterbandet under tidigt 1900-tal genom olika konfigurationer. Det är här en samlare måste börja vara extra uppmärksam eftersom möjligheten att säkerställa att du har rätt armband är lika viktigt som att matcha dokument och låda till din samlarklocka.

Oysterbandet med raka ändlänkar (1948-1951)

År 1945 patenterade Rolex Jubilee-armbandet, till företagets 40-årsjubileum. Bara några år senare, 1947, följde de upp detta genom att patentera Oysterbandet, som gjorde sin första framträdande i Rolex katalog år 1948. En enkel design bestående av tre länkar – där mittenlänken är bredare än delarna på sidorna – som från början raka ändlänkar. Detta gjorde det enkelt att fästa på olika klockmodeller, men helhetsintrycket var ett mindre anpassat och kroppsnära armband. Till en början var det kronografer och de kända ”Bubblebacks” som fick dessa Oysterband. (”Bubbleback”, fick sitt namn på grund av sin utstående baksida och var en tidig version av den vattentäta automatiska Oyster Perpetual-klockan.)

Oysterbandet med böjda ändlänkar (1952)

År 1952 introducerade Rolex böjda, formanpassade ändlänkar, vilket markerade en betydande förändring. Detta innebar att Oysterbandet nu producerades i olika referenser för olika klockmodeller, inklusive Submariner, GMT-Master och Explorer. Vid den här tiden tillverkades vissa armband i USA och Mexiko av skäl som rörde skatter, men sedan Rolex förvärvade Gay Frères 1998, är alla Oysterband förmodligen helschweiziska och tillverkade inom landet. 

Första generationens Oyster-armband på Submariner (1953-1966)

När man tittar på Oysterbanden rakt framifrån, från 1950-talet och framåt, ser de ganska lika ut, men när man vänder dem på sidan blir skillnaderna tydligare. Med lanseringen av Submariner 1953 erbjöds två armband som representerar de tidigaste versionerna av det nu berömda tillbehöret.

Oyster-armband 7206 med nitad ”Flushfit”

Referens 7206 var en nitad modell med “Flushfit” ändlänkar, där varje ihålig länk hålls samman med en synlig nit. 

Oyster-armband 6636 med stretch-nitad ”Flushfit”

En annan variant var referens 6636, den “stretch-nitade” modellen (även den med ”Flushfit” ändlänkar), som hade en smart fjädermekanism som tillät varje länk att separeras något från de andra. (Det stretch-nitade armbandet, som var i produktion från cirka 1953 till 1966, hade en tendens att låta hårstrån fastna mellan länkarna vilket visade sig inte vara särskilt hållbart.) Båda dessa modeller hade ett viklås med en stor Rolex-krona.

Andra generationens Oyster-armband med vikta länkar (1967-mitten av 1970-talet)

Ungefär 1967 kom referens 7836 det ”viklänkade” Oysterbandet, som ersatte de tidigare nitmodellerna. Istället för en ihålig länk sammanfogad med nitar bestod den vikta länken av en bit stål som vikts över sig själv flera gånger, vilket gjorde bandet starkare än den nitade.

Observera att referens 9315 från cirka 1969, som introducerades på Sea-Dweller och Submariner, hade ett speciallås för dykare medan referens 9316 från samma tid och även den med ett dykarlås, endast sågs på Sea-Dweller.

Tredje generationens Oyster-armband med solida länkar (1972-2000)

I mitten av 1970-talet – 1972 enligt vissa samlare, något senare enligt andra – hade de vikta länkarna på Oysterbanden ersatts av de första solida länkarna, vilket utgjorde den mest robusta (och fortfarande använda) designen för Rolex sportarmband. Genom att lägga till en nolla på referensnumren från föregående generation uppstod referens 78360, som hade ett viklås.

Referens 93150, som hade ett dykarlås, levererades med Submariner och fanns även som ett alternativ till GMT-Master och Explorer. Referens 93160 hade också ett dykarlås och parades med Sea-Dweller.

Fjärde generationens Oyster-armband med solida ändlänkar (2000-2010)

Runt millennieskiftet började Rolex förse sina Oyster-armband med solida ändlänkar, vilket gav en mer robust fästpunkt till klockans boett. Medan Rolex-klockor tidigare hade hål på sidan av varje hörn där ett verktyg kunde användas för att trycka ut fjäderstängerna och ta bort armbandet, tog varumärket bort dessa hål runt 2003-2004, vilket ledde till ytterligare en förändring i designen för ändlänkarna. De hade också egna numeriska kodbeteckningar, vilket gör det enkelt att kontrollera om en uppsättning är ”korrekt” för ett visst armband eller klockreferens.

Femte generationens Oyster-armband med Oysterlock och Glidelock (2010-nu)

Idag är de tillgängliga Oysterbandens referenser till Submariner 92700 (Submariner) och 97200/97203/97208/97209 (Submariner Date). Vad är skillnaden? Materialet som används i armbandet, vilket anges av det sista numret i koden: Klockor och matchande armband finns i: stål (Oystersteel), Everose-guld och stål, gulguld och stål, roséguld, platina, gulguld och vitguld. Oysterlock, som är standard på Submariner-armbandet, använder ett viklås med säkerhetsspärr, skyddskåpa och säkerhetsspärr, medan förlängningssystemet Glidelock tillåter att armbandet förlängs i intervaller om 2 mm för att passa över en våtdräkt – eller till och med en svullen handled efter en flygning eller en stadig måltid.

Rolex Submariner Oyster-armband och specifikationer i översikt:

OBS: All bandbredd är 20 mm.

• Referens 7206, nitade länkar, introducerad ~1953
• Referens 6636, expanderande nitade länkar, introducerad ~1953
• Referens 7836, vikta länkar, introducerad ~1967
• Referens 9315, vikta länkar, dykarlås, introducerad ~1969
• Referens 78360, solida länkar, introducerad mitten av 1970-talet
• Referens 93150, solida länkar, dykarlås, introducerad ~1975
• Referens 92700 / 97203 / 97208 / 97209, solida länkar, Oysterlock och Glidelock på låset, introducerad 2010
  
  Av: Oren Hartov